PENG-modellen |
Av: Joakim | 04/11/2005 klockan 08:50 |
Vet nå'n nå't om PENG-modellen. Har börjat få inbjudningar till seminarier och liknande men har aldrig tidgare hört talas om den. Den verkar vara snarlik effektstyrningskonceptet (InUse)!? |
Per H svarade 04/11/2005 klockan 11:27 |
Som jag förstår det (efter att igår ha lyssnat på just en föredragshållare från InUse) berör effektstyrningskonceptet till större del interaktonsdesign(kort sagt) medan PENG (http://www.peng.se/) verkar vara en affärsutvecklings- och nyttovärderingsmetod. Metoderna ser som du säger snarlika ut men tillåmpas inom olika områden. Men som sagt är jag inte direkt initierad i området. |
Erik Byström svarade 04/11/2005 klockan 18:50 |
Intet nytt under solen.. :) I somras jobbade jag för ett stort svenskt företag och utvärderade antal metoder för att kunna koppla ihop användbarhets- och resultatmål. Jag råkade springa på PENG-modellen i den utvärderingen och det visade sig att den användes för investeringsbedömning på andra håll i koncernen. Däremot sa en person jag hade kontakt med på Skatteverket, om jag inte minns fel, att de använde PENG som en komplement i sina användbarhetsprojekt - tyvärr har jag inte förstahandsinformation om exakt hur. Jag hade också kontakt med ett par uppsatsskrivare som hade valt PENG-modellen som utgångspunkt för att analysera nyttan i hjälpmedel för funktionshandikappade. Om jag får tag på dem igen kanske det vore intressant att läsa uppsatsen, den var inte klar när jag avslutade projektet.
Om någon har direkt praktisk erfarenhet av modellens tillämpning så är jag också idel öra! --- www.constructive.nu |
Jonas svarade 06/11/2005 klockan 13:44 |
Jag har gått en tvådagars-kurs i PENG modellen. Jag skulle säga att den har ett definitivt värde, och att värdet kan bli ännu större om en erfaren analytiker med inriktning på användbarhet deltar i processen.
Principen är enkel: 1) samla ihop en grupp representanter av de som berörs av ett IT-projekt (eller egentligen vilket projekt som helst). Från lagerkille till VD, om så behövs 2) Låt dem hjärnstorma fram alla konsekvenser de kan komma på 3) räkna fram pris/kostnad för detta 4) summera
Inte helt olikt den typ av verksamhetsanalys som man ibland gör utifrån ett användbarhetsperspektiv. De svaga punkterna, som jag ser det är att människor 1) ofta har en överdriven uppfattning om t.ex. hur mycket en tjänst kommer att användas, hur mycket tid man sparar på en viss åtgärd etc 2) ofta lite för dålig fantasi, insikt och förståelse för att se/inse/uppfatta negativa bi-, sido- eller revenge-effekter.
Vilket betyder att uppräkningarna ibland tenderar att bli glädjekalkyler.
MEN det BEHÖVER inte bli så, och med en erfaren moderator/ledare som förstår beteende- och användbarhetsaspekter - inte bara har teknisk kompetens - är chansen god att det blir vettigt. Och att göra en sådan här genomgång är ofta definitivt bättre än att inte göra någon alls.
(För något år sedan berättade männen bakom modellen att de dittills aldrig hade hittat ett enda projekt som inte lönade sig. När de summerade kostnader mot intäkter blev det alltid plus. Det gjorde mig misstänksam. Liksom erkännandet att de då aldrig gjort (=fått göra för kunden) någon utvärdering efteråt: stämde kalkylen? Det gjorde mig misstänksam. Nu fick jag lära mig att de dels genomfört PENG-kalkyler som också slutat med minus. Och att de gjort några kontroller i efterhand av kalkyler, som visat sig stämma bra med det verkliga utfallet.
Som helhet, en metod som gränsar väl till användbarhet och som det är bra att bli kompis med och bidra till dess utveckling. |
Peter svarade 06/11/2005 klockan 14:14 |
Som student tycker jag detta med PENG modellen verkar vara mycket intressant samt helt nytt för mig. Finns det litteratur om modelle, har ju inte råd att gå på dyra seminarie. |
Henrik svarade 08/11/2005 klockan 18:09 |
Peter joo det finns se http://www.peng.se/ |