| Rösta på användbarhetsdesignern! |
| Av: Johan | 02/09/2005 klockan 15:58 |
http://computersweden.idg.se/roligasteJobbet.asp |
Eric svarade 03/09/2005 klockan 08:57 |
| Varför det? Webbdesigner är ju mycket roligare eller Konsultchef. Är det bara jag som tycker att användbarhetsexpert och interaktionsdesigner inte är samma sak. |
Theresa svarade 03/09/2005 klockan 16:37 |
| Håller med att användbarhetsexpert och interaktionsdesigner inte är samma sak, men tyvärr verkar det likställas av de flesta. |
Johan svarade 05/09/2005 klockan 09:48 |
| Ni som vet, kan inte ni informera mig om de stora skillnaderna? |
Alex svarade 06/09/2005 klockan 09:40 |
Orden signalerar att den ena är en tyckare och den andra är en görare, även om så långt från alltid är fallet.
Folk som inte har någon koll på användarcentrerad design kan säga sig arbeta med interaktionsdesign, vilket inte direkt är rättvisande ur vår synvinkel.
Intressant att kompetensen byter namn så ofta - undrar om namnet är nyckeln till framgång för oss. Förhoppningsvis hittar vi ett namn i framtiden som alla kan enas om. |
Alex svarade 06/09/2005 klockan 09:41 |
| Och skillnaden behöver med andra ord inte vara någon, men kan vara skillnaden mellan tyckaren och göraren, beroende på hur man definierar termerna. |
Daniel J svarade 06/09/2005 klockan 10:50 |
En av De Stora Skillnaderna:
En användbarhetsexpert arbetar i huvudsak med användbarhet och tillgänglighet som centrala brukskvaliteter. För friktionsfri och effektiv användning av system som ofta är arbetsrelaterade.
Försök med att designa ett spel som är friktionsfritt och effektivt att använda. Det hade nog inte blivit så kul.
Centrala brukskvaliteter i spel och andra nöjesinriktade och upplevelsebaserade tillämpningar går utöver bara användbarhet och tillgänglighet. När jag satt och spelade spel som Space Quest som liten var det just friktionen, svårigheterna med att klura ut hur man skulle göra, och upplevelsen (ya' all know 'bout the user experience) av en spännande och ibland oförutsägbar spelmiljö som gjorde spelet bra.
Som interaktionsdesigner måste man ofta ta hänsyn till frågan: "vilka är de centrala brukskvaliteterna här?" istället för att blint hänge sig åt att göra ett system så lättbegripligt och tillgängligt som möjligt. Ibland är det nödvändigt att sätta användbarhet som dominerande kvalitet, medan det i andra fall kan vara viktigare med kvaliteter som t.ex. friktion och överraskning.
|
Karin svarade 06/09/2005 klockan 11:01 |
Jag ser inte skillnader mellan att designa för användbarhet och att designa utifrån brukskvaliteter. Brukskvaliteter gör ett system passande för situationen. I ett spel måste brukskvaliteter som spelbarhet, friktion och överraskning fokuseras, i ett affärssystem beöver man andra kvaliteter bl.a. tillgänglighet och enkelhet. Allt beror på system och situation. Löwgren och Stolterman diskuterar det här väldigt bra i "Materialet utan egenskaper".
För mig kvittar namnet lika. Jag föredrar att kalla mig interaktionsdesigner eftersom det fokuserar design och skapande, inte rätt eller fel vilket "expert" lätt ger en känsla av. |
Anders Tenggren svarade 06/09/2005 klockan 12:35 |
Hm, Daniel J.
Jobbet med att ta fram de centrala brukskvaliteterna är inte något som är specifikt för en interaktionsdesigner eller datorspels/nöjes-utvecklare. Det gör ju användbarhetsexperten med. Men med rätt skilda användbarhetsmål. I båda fallen handlar det väl om "user experience" som troligen är ett bättre ord än de båda. Tråkigt nog inte ett svenskt.
|
Daniel J svarade 06/09/2005 klockan 14:07 |
Bra synpunkter.
Men ok, det är ingen som ser några större skillnader alltså? Varför då två olika termer för samma sak? Karin har ett bra svar för egen del, men är det fler som har åsikter? |
Joakim svarade 06/09/2005 klockan 14:55 |
...den vanliga djungeln, som säkert sätter en del käppar i hjulet för vår yrkesgrupps hävdelse.
Personligen undviker jag ordet design då det, något överdrivet, leder till frågor som om jag målar i akvarell eller olja, varför designade saker ofta är obrukbara och kostar på tok för mycket, etc.
D. Norman's sarkastiska "probably won a design prize"-principen färgar mitt förhållningssätt till mitt yrke och titelering (användbarhetsexpert) ...men jag jag dömer definitivt inte andra för att kalla sig nå't annat (då det sannolikt inte finns någon substansiell skillnad).
Det viktigaste i sammanhanget är nog ändå att ens titel återspeglar vad man gör (och vill göra) i ögonen på de som inte befinner sig inom yrkeskategorin, samt att en viss och vis likriktighet kan hittas inom yrkeskåren. |
Ola Thörn svarade 06/09/2005 klockan 16:42 |
"...den vanliga djungeln, som säkert sätter en del käppar i hjulet för vår yrkesgrupps hävdelse."
Precis. Jag tror vi lätt sätter krokben för oss själva när vi dividerar om titlar - många har hursomhelst svårt för att förstå sig på vad det är vad vi arbetar med. I detta sammanhang tror jag att vi bör koncentrera oss på användbarhet i termer av effektivitet (snabbhet att utföra operationer, minska antal fel osv).
Med handen på hjärtat hur många interaktionssdesigners känner ni som INTE fått sitt jobb för att de är duktiga på just detta.
Jag tror vi ska se upp med att bli för "fluffiga" i vår yrkesdefinition. Användbarhet enligt ovanstående är ngt konkret.
Det finns en raljant definition av Creative Director som säger att "CD är en AD som inte kan rita". Vi ska se upp så att vi inte fastnar i detta träsket...
|
Daniel J svarade 06/09/2005 klockan 17:30 |
Nu är jag inte yrkesverksam inom branchen än, så det finns en viss risk att jag flummar iväg här :)
Men jag tycker mig se en skillnad i termer av arbetsmetoder. Eller är det fortfarande bara så i utbildningssammanhang?
Jag tänker att klassiskt användbarhetsarbete passar in i mer ingenjörsmässig utvecklingsmetodik och inte är så generativt, medan metodik inom interaktionsdesign innebär mer utforskande och nyskapande. Användbarhetsutvärdering är en viktig hörnsten där, men det är inte allt.
Med risk för att jag är oinsatt i hur arbetet bedrivs i "verkligheten", men Nokia Sensor (www.nokia.com/sensor) tycker jag verkar som ett exempel på generativt arbete som resulterat i en tjänst som inte skulle skapats enkomt genom användbarhetsmetodik... Men visst, jag kan ha fel :)
Och kanske är det så att de allra flesta i vår branch de facto arbetar med klassisk användbarhet (trots utbildning i interaktionsdesign) eftersom vi i Sverige fortfarande i stort sett saknar företag liknande IDEO...
Är det förresten någon mer än mig som fortfarande är nyfiken på vad Eric och Theresa har för synpunkter på det hela? |
Theresa svarade 06/09/2005 klockan 20:46 |
Ok, här kommer lite kortfattat mina synpunkter...
Med risk för att upprepa det flera andra har sagt är min åsikt att interaktionsdesignern, liksom Daniel J:s beskrivning, inriktar sig mer på utforskande och nyskapande aktiviteter medan användbarhet, i min mening, är mer ingenjörsinriktat och lägger mer vikt på vetenskapligt korrekta metoder. Dessa vetenskapligt korrekta metoder är i många av designprocessens delar, i min mening, hämmande i det kreativa arbetet.
Jag håller alltså med föregående talare.
Jonas Löwgren diskuterar HCI vs. Interaction Design i en intressant artikel:
http://www.boxesandarrows.com/archives/just_how_far_beyond_hci_is_interaction_design.php
En till intressant artikel av Overbeeke et.al "Beauty in usability: Forget about ease of use!":
http://studiolab.io.tudelft.nl/static/gems/publications/00OverPleBeau.pdf |
Anders Tenggren svarade 07/09/2005 klockan 00:00 |
OK!
Om jag har fattat rätt ligger det alltså till såhär. En interaktionsdesigner jobbar med att ta fram nya saker och en användbarhetsexpert följer vetenskapliga metoder för att nå ett mål. Var placer man in personer som jobbar med exempelvis Microsoft produkter eller Sony Ericssons där det ur användarsynpunkt inte går att lägga fram nyskapande funktioner o gränssnitt i varje version utan lite i taget. |
Ola Thörn svarade 07/09/2005 klockan 08:39 |
Ok, skillnaden må vara ingenjörs-mässigt vs. en "designapproach" frågan är om detta har ngt att göra med hur de flesta arbetar.
Frågan är i praktiken hur många s k användbarhetsexperter på en arbetsplats som INTE är inblandade i "designarbetet" med pappersprototyper, flödesscheman osv.
Sen tycker jag man ska vara försiktig med överge disciplinens arv från studier av mänsklig kognition, det är trots allt där vår kärnkompetens ligger. Att bara säga att man arbetar med design "fast jag kan inte rita" tror jag i längden blir svårt att motivera vårt existensberättigande med (som bekant redan kan vara ett problem).
Jag tror man måste skilja på vad som till stora delar är en akademisk debatt "interaktionsdesign vs HCI" från hur arbetet med blåstället på fungerar.
/Ola - som har titeln "gränssnittsdesigner" - smaka på den :) |
Andreas Sjöblom svarade 07/09/2005 klockan 14:45 |
Hej!
För mig handlar skillanden mellan begreppen inte om graden av vetenskaplig grund eller hur nytänkande personen är. Jämför citatet nedan
”En interaktionsdesigner jobbar med att ta fram nya saker och en användbarhetsexpert följer vetenskapliga metoder för att nå ett mål.”
Vad det handlar om - anser jag - är istället två saker.
För det första skillanden är det ena begreppet är en delmängd av det andra.
Ämnet användbarhet består av ett antal områden, tex
- Informationsarkitektur/informationsstruktur
- Informationsdesign
- Interaktion med användare
- Typografi, färger etc. etc.
Den person som ägnar dig åt att få till interaktionen med användare kan sägas designa interaktionen, dvs vara en interaktionsdesigner.
En person som ägnar sig åt användbarhet skulle kunna arbeta med interaktionsdesign, men skulle lika gärna kunna ägna sig åt informationsarkitektur eftersom även det ingår i arbetet kring användbarhet.
Den andra skillnaden utgörs av ordet ’expert’. För mig har det, eller åtminstone hade det, motsvarande betydelse som ’seniorkonsult’, dvs ordet indikerar att personen har stor erfarenhet inom området.
Den andra skillnaden håller uppenbarligen på att urvattnas eftersom det inte är ovanligt att nyexaminerade söker jobb som användbarhets-EXPERT. För mig är det dock fortfarande svårt att förlika mig med tanken att det finns experter utan erfarenhet…
/Andreas Sjöblom |
Daniel J svarade 07/09/2005 klockan 15:18 |
Enligt definitionen i "Användbarhet i praktiken" stämmer din distinktion bra Andreas. Där är interaktionsdesign bara en delmängd av arbetet (som tar förhållandevis kort tid).
Enligt "Design av informationsteknik - Materialet utan egenskaper" är interaktionsdesign snarare något annat, som nästan kan liknas vid ett annat paradigm när det gäller att skapa IT-artefakter.
Skälet till att Theresa och jag har den syn vi har, är troligen våra erfarenheter av den stora skillnad som finns mellan utbildningar i kognitionsvetenskap och interaktionsdesign (rätta mig om jag har fel Theresa). Där det ena har en mer strikt och vetenskaplig approach och det andra en mer utforskande och generativ approach. Inget är mer rätt eller fel tror jag, det handlar bara om två olika sätt att skapa och omforma IT-artefakter på. De passar troligtvis även olika bra i olika sammanhang.
Ser vi på hur våra yrkesroller har utvecklats i USA finns där en ganska klar distinktion mellan användbarhetsexperter och interaktionsdesigners. På IDEO är exempelvis interaktionsdesign inte bara en del i en större process med målet att göra effektiva och användbara system för arbetslivsrelaterade sammanhang. Det är en approach som man har redan från början i processen, som innebär att man utgår från ett designtänkande (motsvarande det man lär ut på utbildningar i t.ex. industridesign), och inte en ingenjörsinriktad process som det mer klassiska paradigmet usability engineering passar bra in i.
|
Ola Thörn svarade 07/09/2005 klockan 17:07 |
Bra tankar. Men jag är lite fundersam på just IDEO som exempel. Vi måste vara medvetna om att IDEO är ett mycket speciellt företag och jag tror (även i framtiden) att relativt få i vår yrkeskategori kommer arbeta på denna typ av företag.
För de som inte arbetar med våra frågor så tror jag att vi lätt kommer klumpas ihop. Precis som vi klumpar ihop alla "industridesigners".
Och jag tror fortfarande kärnan i kompetensen måste vara "användbarhet i termer av effektivitet/snabbhet/minska antal fel". För att det är ngt mycket konkret - som det uppenbarligen finns ett stort behov av. Sen är det alltid skoj å pyssla med konceptutveckling å jobba på IDEO e säkert kul. Men precis som för industridesigners är det rätt få som arbetar på denna typ av företag.
Sen tycker jag att man inte ska stirra sig blind på titlar jag tror de flesta som är användbarhetsexperter/interaktionsdesigners/informationsarkitekter
arbetsuppgifter och kompetens till stora delar flyter ihop i Sverige.
Vi ska för övrigt se att det sista argumentet på detta området är nog inte sagt än – och att det till stora delar är en akademisk debatt. I akademin så finns det ju flera approacher som kompletterar (eller konkurrerar) varandra jmfr t ex Human factors, cognitive ergonomics, cognitive systems engineering, usability, interactiondesign, industridesign, informations design, informationsarkitektur, produktdesign, instructional design m fl
olathorn at yahoo punkt se |
Daniel J svarade 07/09/2005 klockan 17:27 |
| Sunt resonemang. Känns som en bra slutkläm på en intressant (om än lite akademisk) diskussion :) |
thomas svarade 08/09/2005 klockan 22:22 |
I mitt senaste projekt arbetade jag med analys och design av ett affärssystem. Jag titulerar mig som interaktions designer, men på arbetsplatsen blev jag gång på gång kallad "användbarhetsexperten" "han som har koll på användbarhet". Det gick till och med aå långt att personal kom med sina mobiler o frågade "är denna användbar?"
Det verkar va få som har koll, men glada blir de då man har smarta ideér och lösningar.
Vad gäller design, tycker jag att ordet innebär "lösningar" d.v.s. inte akvarell, konst eller "saker som ser snygga ut", utan lösningar som minimerar friktion och maximerar tillfredställelse i árbete eller målet som ska nås.
|
Patrik svarade 09/09/2005 klockan 09:41 |
Min yrkes roll är Interaktionsdesigner ej "användbarhetsexperten". Skillnaden är ganska stor jag ser mig själv som designer av interaktion. På så sätt använder jag det som mitt desing tänkande i första hand. Vist har jag även skolning i "HCI" men dessa metoder och tänk ligger mer i den akademiska världen än i min yrkes roll. Vi som interaktionsdesigner måste börja se oss mer som industridesignerna gör, vis några av den designar ergonomiska ting andra gör det på andra sätt.
Ola Thörn jag håller inte med dig att min kärnkompetens kommer ifrån kognition, utan jag är systemvetare i grunden. |
Anders Jacobson svarade 09/09/2005 klockan 12:45 |
Med hopp om att föra diskussionen vidare slänger jag in ett liter bidrag.
Jag vill förstärka Ola Thörns tankar om att det från början är en akademisk diskussion. Hur det sedan ser ut i praktiken, i arbetslivet, kan jag inte uttala mig om. Här kan säkert en person som säger sig vara interaktionsdesigner arbeta väldigt olika från en annan person som säger sig vara interaktionsdesigner. I min diskussion nedan tar jag avstamp i Gulliksens användarcentrerad systemdesign.
Vad som jag tycker är problematiskt (som tagits upp ovan) är att området ännu inte nått en gemensam utbildningsbas, som tillexempel juridiken eller ekonomin har. Men det kommer väl. Problem nummer två är att det är ett tvärvetenskapligt område och det medför att olika vetenskaper står till grund, vilket i sig innebär väldigt olika synsätt på världen i stort. Jag tror att det är dessa faktorer som till stora delar ligger till grund för diskussionen ovan och att området är såpass nytt.
Gulliksen (2002) skriver följande om interaktionsdesigner: "Interaktionsdesignen...handlar i ett systemutvecklingssammanhang om navigering, representationer och informationsstrukturer i användargränssnittet."
Nu vet jag inte om ni blev klokare av det, men det utesluter till viss del mycket av den forskning som finns inom vår profession. Som jag förstår det fokuserar titeln Interaktionsdesigner på att alla projekt är olika och vi måste se till var och en av dessa för att komma fram till en bra lösning i respektive fall. Här håller jag med Sjöblom ovan, det handlar om att designa för en interaktion. Frågan är hur djupt man väljer att gå i interaktionen (se till exempel Cooper, the inmates are running the asylum). Interaktionsdesign blir för mig ett hantverk, vilket fokuserar på designerns talang och inte på ett metodiskt arbetssätt.
Användbarhetsbegreppet är inte heller tillräckligt. Enligt Nielsen är användbarhet: lätt att lära, effektivt att använda, lätt att komma ihåg, få fel och subjektivt uttalande. Här fattas funktionalitet, kostnad, kompabilitet, tillförlitlighet osv. När det gäller användbarhet ligger, till skillnad från interaktionsdesign, fokus på en process. Ett metodiskt sätt att arbeta som förhoppningsvis ska ge en användbar lösning. Och användbarhet behöver inte innehålla alla delar, för användbarhet är endast en del i utvecklingsprojektet och det är viktigt att komma ihåg: att arbeta med användbarhet innebär att man måste anpassa sig till andra personer med kompetenser inom andra områden. Däremot tycker jag inte att expert är en särskilt bra komplement till användbarhet, då låter användbarhetsdesigner mycket bättre tycker jag (Gulliksen 2002). Men det viktigaste är inte titeln i sig, utan att man arbetar i ett projekt som är användarcentrerat, dvs i ett projekt där användaren är i centrum för utvecklingen. En process är nödvändig för att uppvisa kvalitet, vilket ordet användbarhet står för (med ISO-standarden, MDI, kognition och all den tvärvetenskap som infinns i begreppet i ryggen), design i sin tur är den mer kreativa (jmf konstnär), talangfyllda delen som också till viss del måste finnas där, men som kommer att växa fram med tiden och med mer praktisk erfarenhet.
Till Patrik skulle jag vilja säga att systemvetenskap tycker jag också är en viktig del av interaktionsdesign, eftersom själva koden i sig är viktig för att skapa en bra interaktion, ett gränssnitt är inget man bara lägger uppepå en kod: Det handlar om att skriva en kod som stöder en interaktion Men man kan nog gå djupare än så, man kan gå till männiksans mentala modell när man designar för interaktion, allt beroende på hur mycket abrete man tänkt lägga ner. Dock är det väl så att systemvetenskapen i sig är tvärvetenskaplig så att om du är systemvetare i grunden har du tillägnat dig kunskaper som växt fram bland annat i psykologin (tror jag). Detsamma gäller kognition.
PS. jag har avsiktligt utelämnat informationsarkitekt och andra begrepp eftersom jag inte känner till dessa.
|
Edison Lattes svarade 12/09/2005 klockan 20:08 |
Bra tankar, kul att läsa alla inlägg, fyller på med mina egna tankar.
Till en början vill jag säga att ordet ”expert” är totalt missvisande, säger ingenting – hur kan man vara expert på användbarhet? Hur mäter man expertnivån? Tycker att benämningen användbarhetskonsult/specialist låter bättre. Då design handlar om en skapandeprocess tycker jag inte att benämningen användbarhetsdesigner är en bra benämning.
För mig handlar användbarhet om att hjälpa till att göra saker och ting lättanvända inte om att knäcka nya innovativa lösningar/innovationer, har aldrig stött på en sådan användbarhetsperson. För mig är användbarhet en naturlig element/del av en designprocess.
Jag brukar säga att processen för att säkerställa bra användbarhet inte behöver vara så otroligt svårt då det i stort handlar om att;
1. Verifiera
2. Analysera
2. Konstatera
3. Rekommendera
kopplad till bra användarfall, samt sunt förnuft. Efter dessa enkla steg blir det lätt att konstatera om produkten/systemet/tjänsten är lättanvänd eller ej. Sen är det viktigt att förstå att bara för en produkt/system/tjänst är enkla så betyder det inte att den kommer det att sälja bra, folk drivs av upplevelser där enkelheten inte alltid har förtur inför ett köp av en produkt/tjänst.
När det gäller interaktionsdesignrollen finns det många tolkningar av detta, personligt anser jag att det är dags att man börjar respektera att det faktiskt finns utbildningar inom området, antingen har man,
1. läst interaktions design
2. man är skolad via jobbet
Tycker inte att det borde vara svårare än så!
det jag alltid saknar i diskussioner gällande Interaktionsdesign är dimensioner som är rätt speciella för designers (baserad på personlig erfarenhet) dimensioner som,
1. Kreativitet
2. Problemlösare
3. Innovation
4. Känsla
5. Fantasi
Dessa dimensioner brukar glömmas bort helt i de flesta diskussioner och för mig är de avgörande när det kommer till att ta fram ett bra designförslag/lösning för en produkt/tjänst ur intet eller göra en re-design där upplevelsen/njutningen är avgörande dimensioner för produktens/tjänsten genomslagskraft. Vidare vill jag nämna att för mig går design ut på att hitta bra lösningar/innovationer som hjälper den slutliga användaren i sin dagliga vardag, allt från fysiska till digitala lösningar där funktionaliteten/enkelheten har alltid varit naturliga delar av designprocessen.
|
Andreas Sjöblom svarade 24/09/2005 klockan 20:11 |
Edison Lattes:
Du skriver att "benämningen användbarhetskonsult/specialist låter bättre."
Egentligen har du rätt; konsult betyder ursprungligen ”rådgivare” men ordet har fått en mer allmän betydelse av ”externt inhyrd arbetskraft som täcker tillfälligt kompetens- eller resursbehov”
Av de som som säger "jag jobbar som kontult" brukar 99 av 100 mena den att de jobbar som en extern resurs. Då kan det vara lite konstigt att använda termen användbarhetskontult för alla oss som arbetar internt. Bara en tanke...
/Andreas Sjöblom |
Ola Thörn svarade 06/10/2005 klockan 17:05 |
Tråden började med att vi skulle rösta på att "Användbarhetsexpert/beteendevetare" var det roligaste kneget. Vårt gebit kom på en hedrande bronsplats före webbdesigner.
/Ola
Topplistan - roligaste jobben:
1: Systemutvecklare
2: Systemarkitekt
3: Användbarhetsexpert/beteendevetare
4: Webbdesigner
5: Projektledare
6: Nätverkstekniker - kommunikation
7: Verksamhets- och affärsutvecklare
8: Systemadministratör
9: IT-pedagog/utbildare
10: IT-chef
http://csjobb.se/karriar.nsf/All/5CE2
|
