| Interaktionsdesign är värdelöst. |
| Av: Marcus Hallenberg | 03/03/2005 klockan 14:07 |
Interaktionsdesign är värdelöst.
Bra nu har jag fått er uppmärksamhet. En grovt tilltagen titel medger jag men den syftar till att skapa debatt. Titeln hadlar främst om ordet "interaktionsdesign" och vad den betyder. Begreppet design avser idag enligt ne.se "internationellt använd term för formgivning, dvs. gestaltning av hantverkligt eller industriellt framställda produkter och miljöer" vidare kan man läsa: " I dagligt tal avser ordet vanligen en produkts form eller utseende". I mina ögon (men även ne.ses) är den sista definitionen den starkast befästa åsikten om design: en beskrivning på hur en produkt ser ut.
I engelska språket används design i termer som "designer jeans" eller "designer furniture": ett sätt att beskriva kläder och möbler som dyra och med tonvikt på utseende framställda objekt. Ett par jeans av billigare och mer anonym karaktär växer ju inte på träd utan formges - designas också men ordets betydelse ligger inte där. Utan större svårighet har begreppet i dess anglofila betydelse fått fäste i det svenska språket. Design är i allmänhetens ögon en alessikastrull eller en gucciväska och inte bokhyllan Billy.
Design är ett modeord. Designåret och alla små designbutiker som dyker upp överallt är tydliga tecken på det.
Samma resonemang kan inte riktigt överföras på interaktion men det är likväl ett modeord som används flitigare än det borde.
Har man gjort en hemsida så har man designat något digitalt för interaktion = interaktionsdesign. Interaktionsdesigncommunityn (se där hat-trick i modeord) måste förklara tydligare vad vi sysslar med.
Kan hålla med om att interaktionsdesign egentligen är väldigt passande och precist men ordet i den vetenskapliga diskursen stämmer inte överrens med "verkligheten" ("sinn und bedeutung"). Anledningen till att jag skriver detta är alltså inte att vi ska byta titel utan snarare vara varsamma med hur vi uttrycker oss i övrigt. Det finns ett behov av att definera vår uppgift och roll.
|
Björn Bergqvist svarade 03/03/2005 klockan 16:42 |
Lycka till =)
Jag tror jag förstår vad du är ute efter. Även "ingen design" är också en form av design. Man får anta att du menar designad i något syfte för något. Många jobbar med att formge saker utan att vara designers. Jag har gott om programerar kollegor som designar interaktion utan någon som helst idé eller syfte.
"Ordet designer har övertagits från engelska = designer dvs av design= skissera eller göra utkast, teckna, skapa eller rita mönster." (susning.nu)
Interaktionsdesignerns uppgift bör vara att formge applikationer inom IT för att vara ändamålsenliga i sitt syfte för användare. |
Kristoffer Åberg svarade 03/03/2005 klockan 19:56 |
Är det någon som vågar sig på en definition av betydligt äldre designdiscipliner som arkitektur, grafisk design, eller industridesign...? Känner alla designer igen sig i NE:s definition, är den för snäv, eller för bred för att ha någon praktiskt betydelse?
Och är interaktionsdesign och interaktionsdesigner en såpass homogen och stabil disciplin respektive yrke att tiden är mogen att stadfästa vad vi gör?
För egen del håller jag mig med en arbetshypotes...för mig känns det viktigt att förstå vad de begrepp jag svänger mig med innebär åtminstone för mig själv, för stunden, "design" och "interaktion" är naturligtvis två av dem. Att man som designer reflekterar över innebörden i "interaktion", "formge", "applikation", "IT", "ändamålsenlig", "användare" - alla termer som kan problematiseras; vad betyder de, och är det just detta jag bör syssla med som interaktionsdesigner, eller något annat?
Någon annans definition i verklighet eller vetenskaplig diskurs är inte nödvändigtvis rätt eller fel, men jag kan reflektera över dem, kritisera det jag själv inte tycker känns rätt, och assimilera det som gör det in i mitt eget tankesätt.
Kvarstår ändå behovet att kunna förklara för vänner, bekanta och allmänheten vad man gör, att komma bortom den populära betydelsen av "design". Och då blir det oftast förklaringar som är mer enkla/populära, än sanna enligt min egen mening. |
Tony Tomic svarade 03/03/2005 klockan 21:38 |
Ofta förstår inte varför man envist trycker interktionsdesign i IT. Kanske för att man själv jobbar inom IT och är lite okänslig för annat. Andra har också rätt :-) att ta del av begreppet. Jag är industridesigner som ser interaktion(design) som en del av det jag gör också.
Interaktion borde betraktas främst som en social företeelse. Men, när den andra parten är ett objekt eller en produkt då blir interaktion själva användning av produkten. Det betyder att interaktion har betydelse i kontexter där uppstår dynamik i användning, oavsett om det är virtuell (inte digital), materiell eller social kontext. Eftersom dynamik i användning av ”digitala” produkter är ganska intensiv skapas fel uppfattning om interaktionsdesign som tenderar att förknippas uteslutande med IT. En annan sak som jag vill pusha fram (det är min övertygelse) är att man, som interaktionsdesigner, designar användning som förankras i material (vilket material som helst). När man funderar vidare då kommer fram en intressant slutsats. Mitt material i så fall är inget annat en handlingar (actions) som jag placerar i en kontext som jag är bra på (i mitt fall materiell kontext) och gör de handlingarna executabla med hjälp av teknik(er), programmerare osv., beroende av material. Ett bra exempel på att förstå interaktionsdesign är t.ex. Flash (virtuell kontext!), man har scenen (kontexten), man har handlingar (actions) och man har tiden (tidslinje i Flash)- och man designar interaktion. Interaktion är en serie av kontexter som användaren byter genom att utlösa "actions" inbädade i kontexten dvs. klickar på något. Det känns enkelt, klart, universiellt, inget snack om material, kan fungera inom vilken kontext som helst som man kan kontrollera och det passar mig perfekt.
Hoppas det var intressant synvinkel, kommentera gärna för att det är mer eller mindre lösa idéer som skulle hjälpa att placera interaktionsdesign på rätt spår för att den är lite… ja, flummig.
|
Björn Bergqvist svarade 04/03/2005 klockan 00:40 |
Kristoffer Åberg har en vinkling i vad man väljer att säga man jobbar med. Själv jobbar jag mer eller mindre som resurskonsult inom olika delar av webbutveckling (systemvetare utan några extra beteende utb) men är mycket intresserad av användarfrågor genrellt, både gränsnittsfrågor och av förankring i införandet (bra sätt att minimera support har jag märk under årens lopp ;). Jag har kollegor som jobbar med uteslutande med programering eller arkitektur och kodar en del själv i diverse miljöer. Jag förstår vad Tony menar och håller med, men jag skulle knappast kunna föra hans resonemang med mina kollegor om vad de jag gör i projekten på det sättet. Att tala om kontext med en granne är ju bara att glömma.
Hade varit kul att se minen på grannen om man sa att man "jobbar med utformning av den serie av kontexter där en användare har en inverkan på för att utföra en givet uppgift". he he.
Själv har jag givit upp för flera år sedan att försöka förklara och säger ofta bara att jag jobbar med systemutveckling (räcker ofta för att icke insatta skall tappa intresse ändå ;). |
Kristoffer Åberg svarade 04/03/2005 klockan 10:26 |
-> Tony: precis därför menar jag att man bör reflektera (helt frivilligt, jag gör det iaf :) tex över huruvida interaktionsdesignern är begränsad att verka inom IT-branschen, eller ens att använda sig av (endast) IT som designmaterial (jfr ditt eget arbete http://webzone.k3.mah.se/k00bd0tt/exjobb_flash/_0_examensarbete.swf, Ubiquitous Computing http://www.ub.es/5ead/PDF/1/EdeholtLowgren.pdf, mfl exempel). Sen är tiden kanske inte alltid mogen, för vissa enskilda designer, för vissa om ens några branscher, eller gemene man, att upplysas om dessa ting. En vacker dag når vi dit, tills dess behöver vi sådana som du som tänjer på upplevda gränser, som ger oss nya saker att tänka på som vi kan omsätta i våra roller och vårt praktiska arbete.
-> Björn: precis därför man måste ha en populärversion, annars får man bara tomma blickar till svar och befäster den gängse uppfattningen att en designer är en svart låda som ingen begriper vad den gör :) |
Björn Bergqvist svarade 04/03/2005 klockan 10:45 |
Kristoffen: Jag lägger i så fall min populärversionsröst på "Gör tekniska lösningar ändamålsenliga".
Om inte annat kan det väcka en instressant diskussion om ändamålsenlighet. |
Walter Frost svarade 08/03/2005 klockan 15:39 |
| Inressant diskussion. Det verkar som begreppen fortfarande är luddiga när det gäller design för användargränssnitt. Är det någon som har en bra beskrivning av skillnaderna mellan Interaktions-design och Experience-design? För övrigt, här är lite svart humor:http://www.usabilitymustdie.com/ |
Kristoffer Åberg svarade 10/03/2005 klockan 09:17 |
Björn: göra tekniska lösningar ändamålsenliga låter teknikdrivet, innebär det att anpassa tekniken till användares behov? Förvisso är det säkert det som man försöker göra i 99% av fallen, men har vi kastat in handduken när det gäller att utgå från användares behov, ändamålen, och ur detta ta fram en teknisk lösning?
Dvs "göra ändamålsenliga tekniska lösningar"? Finns det öht ngt _genuint_ exempel på att detta har gjorts? |
Björn Sarnold svarade 10/03/2005 klockan 11:53 |
Intressant debatt... Ändamålsenlighet betyder att den färdiga produkten är designad (där kom det ordet igen, läs skapad) på ett sånt sätt att användaren på bästa och effektivaste sätt kan utföra en given uppgift i en given kontext.
Om jag inte minns fel ingår just ändamålsenligheten i ISO-definitionen för användbarhet, tillsammans med effektivitet och tillfredställelse.
Kristoffer: I och med det skulle jag nog säga tvärrt emot, vi gör allt för att möta just användarens behov, krav och förväntningar.
Och ja, användbarhet behöver konkretiseras! Det ska ses som en produkt och därmed kunna säljas med argument som folk förstår och kan relatera till. |
Kristoffer Åberg svarade 10/03/2005 klockan 12:14 |
Björn S: naturligtvis gör vi som interaktionsdesigner allt för att möta behov, krav och förväntningar. Men de premisser vi verkar inom är ofta sprungna ur annat än användarnas behov etc., tex tekniska möjligheter. Är det ngt vi vill erkänna, uppmuntra, motverka?
Är effektivitet alltid relevant? Är kontexten alltid given? |
Björn Bergqvist svarade 10/03/2005 klockan 14:22 |
Kristoffer: Det är väl det som gör arbetet som interaktionsdesigner så spännande att just kontexten inte alltid ÄR given. Även om vertygen, i mitt fall IT, är givet så slutar inte system där. HCI är mer än det du ser på skärmen.
Förmåga/erfaranhet och metoder att just se olika kontexter hos användare är väl de som gör oss unika som yrkesgrupp?. Däremot vågar jag nog påstå att effekt/effektivitet alltid är relevant, då inte menat att effekt alltid mäts i tid.
Det är svårigheten att fastställa en given kontext som gör det avgörande för ett projekts framgång att det finns kompetens inom interaktionsdesign så tidigt som möjligt.
Ingenjörer arbetar nästan uteslutande med givna ramar och då är det klart att ett synsätt där inget är givet uppfattas som irriterade och "flummigt".
Jag har själv varit med om användbarhetstester på mycket specificerade uppgifter som egentligen ingen har ett behov av. Om nytta uppstår först i användandet, vad säger då ett test av det slaget? |
Björn Bergqvist svarade 10/03/2005 klockan 14:53 |
Även om mitt snabbsvar skulle vara att "jag gör tekniska lösningar ändamålsenliga" så är långt ifrån att snickra ihop ett gränssnitt eller svarva till ett nytt skaft på en sopborste.
Jag avgränsar mig till att göra förändringar i organisationer eller mänskligt beteende i mina uppdrag även om man kan påpeka det. Det här bli lite "off topic" men ville belysa lite vikten av att ändå identifiera/fastställa kontexten.
Mobilen måste väl ses som ett exempel på där ingenjörer till en början missbedömnde den kontext som deras produkt skulle verka i. Jag tror inte att Ericssons utvecklare tänkte på 15åriga putmagade tonårigar när de utvecklade sina första modeller.
Volvo har inte tänkt på vilka sammanhang en bilstereo måste verka i. En musikälskare och ägare till en Ipod med sin kompletta skivsamling betraktar den inbyggda stereon som "oanvändbar".
Bankens cashkortet är väl det största misstaget som jag känner till. Det hade inte tagit många minuters tankekraft att inse att det aldrig skulle slå. |
Kristoffer Åberg svarade 10/03/2005 klockan 15:29 |
Björn B: jag fortsätter med mina nyfikna frågor, för jag är intresserad av en bredd av möjliga åsikter :)
Måste någon form av nytta (nöje, behov, mål, ändamål, ...) komma före det att man pratar om användbarhet (brukskvalitet, upplevelse...)?
Mobilen och tex SMS är ett intressant fenomen; är det en fråga om missbedömning att mobilen anammades av andra användargrupper än vad som ursprungligen var tänkt, eller är det rentav omöjligt att förutse hur och av vem tex en produkt kommer att användas? Är oförmågan att vara så pass förutseende att klassa som en missbedömning? Och hur gör man då för att undvika att göra fel?
Om nyttan uppstår i användning, och det är andra användare än de designern tänkt sig, som använder produkten på andra sätt än användaren tänkt sig, vem är det då som är produktens designer, egentligen? Om vi har en vid syn på interaktionsdesign där vi inte begränsar oss till användargränssnitt, utan inkluderar nytta, kontexter, beteenden, ... Vilken roll har vi då som interaktionsdesigner?
Hur relaterar effekt och effektivitet till varandra, några exempel där tid inte är en faktor?
Misslyckanden i högre eller lägre grad är lätta att hitta; finns det ett enda exempel på väl utfört designarbete enligt de regler som ofta citeras men sällan verkar efterlevas? |
Björn Bergqvist svarade 17/03/2005 klockan 15:54 |
Verkar bara vara jag som svarar he he =)
"Måste någon form av nytta (nöje, behov, mål, ändamål, ...) komma före det att man pratar om användbarhet (brukskvalitet, upplevelse...)?"
Ja det är en förutsättning att det finns nån form av behov för att "nyttan" skill infinna sig. Nyttan är den del i begreppen användbarhet som också består av upplevelse.
Ja det är omöjligt att förutse en tänkt nytta om dess användare och kontext är okänd. Användbarhet är inte exakt vetenskap utan relativt med mer eller mindre underbyggda bedömningar. Ju bättre underlag man kan få in (syfte/användare/kontexter) desto mindre pengar hinner man plöja ner projekt/delprojekt som inte leder nån vart i prototyp- och testfaserna. De är det som vårt jobb =)
Synergieffekter är ju alltid trevligt som man bör ta till bara på och utveckla. Alla produkter har en livscykel. Därav Analys-Strategi-Genomförande-Uppföljning.
Gutenbergs boktryckar teknik kan väl lite krystat sägas vara ett exempel där effekten var stor utan att hans lösning var speciellt effektiv (har ju förbättrats en del sen dess då). Inom Taylorism(tisdstudier) tittar man mycket på effektivitet och det är inte alltid att det ger effekt. Klassiskt exempel är Brittiska gruvarbetares spadar som gjordes större för att kunna skyffla mer kol per spadtag vilket resulterade i trötta arbetare inte i mer kol per dag.
Ett klassiskt exempel på lyckad design är http://www.hornell.com/ och deras svetshjälm där man lyckades med att ha en effektivt skyddslösning för svetsning samtidigt som man tilltalar verkstadsarbetarnas upplevelse av användningen (praktiskt och cool). |
