 |
|
|
| Användarintervjuer |
| Av: Charlotte | 24/03/2004 klockan 13:45 |
Funderar lite på hur ni andra genomför användarintervjuer inför utvecklandet av en ny webbplats. Skulle vara intressant att höra lite om hur många ni intervjuar, hur ni gör urvalet, vilka slags frågor ni ställer och hur ni redovisar resultatet, dels för kund, dels för era egna designers och utvecklare.
Gör ni överhuvudtaget alltid användarintervjuer? Vilka metoder använder ni er av annars, eller i kombination med användarintervjuer? |
Joakim svarade 24/03/2004 klockan 14:16 |
Jag rekommenderar endast användarintervjuer i s.k. etnografisk form. D.v.s. att för att avgränsa området inför ny-utveckling intervjua personer som besitter övergripande kunskap kring appikationsområdet som helhet. Att t.ex. hitta någon med en chefsbefattning (som fortfarande har stor insikt om användningssituationen), super users, eller liknande. Ett fåtal individer som kan bidra med information med vilken man initialt kan avgränsa ens kund-, marknads- eller användargrupp och peka på hur man går vidare.
För att få mer konkret information om kraven på ens webbplats kan djupare användar- och uppgiftsanalyser utföras (dessa i.o.f.s. i intervjuform med också m.h.a. observation). Senare kompletteras med iterativ användartestning av prototyper, etc. Dessa steg görs förstås direkt mot riktiga användare (olikt etnografisk intervju).
Att redovisa intervuresultat, som ofta är kvalitativa (beror i.o.f.s. på intervjuns grad av struktur), kan vara knepigt. Chefer, kunder, utvecklare, etc. vill gärna ha hard facts, inte "flummigt subjektivt" eller för den delen information som inte direkt påför en viss typ av teknisk lösning. En kortare sammanställning i form av muntlig redovisning tillsammans med annan insamlad information brukar vara bra. Information erhållen av intervjuer brukar vara av stort intresse för en själv med har i regel lågt intresse för alla andra, de vill snarare se direkta produktutvecklingsresultat eller konkreta designspecifikationer (som förstås är resultat av intervjuresultaten, vilka man inte behöver framföra).
Om Ni på VR söker erfaren personal så skicka gärna ett mail till jobbtilljocke@hotmail.com och begär min CV. |
Sara och Kristin svarade 26/03/2004 klockan 11:53 |
| Att använda sig av etnografiska metoder är ju inte samma sak som att begränsa sig och koncentrera sig på en expert på området. Vi skulle snarare vilja säga att det är motsatsen; att man sätter sig in i de verkliga användarnas miljö och arbetssituation. Exempel på sådana metoder är kontextuell intervju och observation. |
Joakim svarade 26/03/2004 klockan 15:19 |
Det finns förstås variationer i definitioner och tolkningar av de olika begreppen. Jag luatde mig i detta tillfälla emot Hackos, J. T. & Redish, J. C. (1998) User and task analysis for interface design (sid. 137 och framåt), i vilken de de refererar Larry Wood från 1996. Enligt Hackos & Redish's tolkning av Wood så handlar etnografiska intervjuer om att "starting your interviews with "key informants" before doing observations", vidare att Wood "characterizes this approach as "top down" because he starts by getting a general framework from the interviews and then uses that knowledge to structure and understand his observations. [...]. Wood contrasts his top-down approach to contextual inquiry, which he characterizes as "bottom up" bacause it emphasizes first observation and gathering large samples of work and then using those to inductively develop workflows and descriptions of the work".
Läser man den av Hackos & Redish refererade texten (Wood, L. (1996) The ethnographic interview in user-centered work/task analysis. I: D. Wixon & J. Ramey (eds) Field method casebook for software design) så skriver han just att hans etnografiska intervju står "in contrast to a bottom-up approach, which would be more characteristic of various versions of Contextual Inquiry.".
Vad contextual inquiry är kan förstås variera mycket och i vissa fall säkert innefatta den avgränsande etnografiska intervjun som ofta utförs m..h.a. ett fåtal deltagare med speciellt stor insikt i sammanhanget.
Etnografisk intervju är förstås språkligt sett kontextuell då man rekommenderas befinna sig i deltagarens miljö. Jag tror dock att Sara & Kerstin avser contextual inquiry/design med att säga kontextuell intervju.
Etnografiska metoder i stort innefattar nog även observation? ...men etnografisk intervju gör det i sin grundform dock inte.
En risk med etnografisk intervju är att den kan förstärka tendenserna till försöksledareffekt, fr.a. bekräftelse-antaganden, då man utifrån ett fåtal personer tolkar informationen man erhåller, av många andra personer, genom senare observation.
Jag skulle nog ändå börja med etnografisk intervju, om det finns luckor i ens markands- och applikationskunskap, fö att senare fortsätta med... visst andra etnografiska metoder så som observation (som nämnt i mitt första inlägg). |
Anders svarade 28/03/2004 klockan 22:47 |
Den här sidan skall ju diskutera interaktion och det i sammanhangetr med utvecklandet av en ny webbplats torde innebära så mycket mer än bara sakkunskaper inom området platsen ämnar behandla...
Vad som sticker i ögonen avseende ditt inlägg Joakim, är att du väljer koncentera dig på chefer alt. super users, skall sidan inte rikta sig till fler än så?
Helt riktigt bör man fånga en målgrupp och en grundlig beskrivning av denna samt deras behov och krav. En fem djupare intervjuer med (rätt) målgrupp är en bra grund att gå vidare på med mer kvantitativa metoder. |
Andy (Anders) svarade 28/03/2004 klockan 22:56 |
| ps. Ser en annan Anders svarar på andra inlägg, kallar mig därmed from nu Andy. |
Joakim svarade 29/03/2004 klockan 08:04 |
Jag rekommenderar givetvis inte att chefer eller liknande ska utgöra den enda källan till information inför utvecklandet av en web-sida (eller annan typ av produkt). Inte ens att de ska bidra med den största mängden information, för detta krävs slutanvändare.
Att genomföra en inledande intervjuomgång med ett fåtal personer som sitter "ovanför", eller på annat sätt strax utanför, den tilltänkta målgrupp man vill med dessa intervjuer definiera, bekräfta/falsifiera, etc., i enlighet med begreppet/metoden etnografisk intervju, kan vara fördelaktigt framför att använda individer i den direkta målgruppen, detta t.ex. p.g.a. att t.ex. chefer har lättare att abstrahera och verbalisera t.ex. den av användarna tillämpade procedurala kunskapen med dess påverkan på interaktionen, det övergripande syftet med inom vilket arbete som t.ex. web-sidan ska användas, vad som föranleder användandet av sidan, vad som ska vara ett resultat av användandet av sidan, yrkesbenämningar och utbildningsnivåer hos de som ska använda sidan, etc. (Som Ni märker så pratar jag om en produkt som ska användas på en arbetsplats, t.ex ett intranet, samma sak kan tillämpas på icke-arbetsrelaterade produkter också men då med en viss variation).
Den aktuella produkten kanske ALDRIG ska användas av de som man intervjuar i en etnografisk intervju. De man väljer att intervjua kan dock ha en bättre insikt i de omkringliggande faktorer som starkt påverkar uppkomsten till användandet av produkten, målformulerandet, etc. Fr.a. kan dessa individer hjälpa till att utanför användargruppen definiera användargruppen, på en hög abstraktionsnivå. Detta kan vara av stort intresse, fr.a. om man inte vet vart man annars ska börja.
Jag rekommendera dock fortfarande att man lägger störst vikt på att testa prototyper i form av användartestning (då givetvis med riktiga användare). Att detta blir den mest bidragande delen till, i detta fall, web-sidans design. Denna metod är som bekant avsevärt mycket bättre än att genomföra intervjuer. För användarprofilering samt uppgiftsanalyser kan dock en kombination av intervju, observation, grupparbeten med card-sorting, etc. vara det mest lämpliga.
Ingen är en representativ användare än användaren själv. ...men för att avgöra vilka användarna är kan man vända sig till någon med en högra grad av överblickbarhet än de ev. användarna själva. Dessa kan vara betsällare, forskare, chefer, organisationer, eller liknande. Dessa kan kanske också bidra i selekteringsprocessen i vilken man väljer ut användare att arbeta vidare med. |
Andy svarade 29/03/2004 klockan 09:31 |
| I Charlottes fall tolkar jag (kan givetvis ha fel) det som att webbplatsens innehåll redan är bestämt och man vill genomföra användarintervjuer (som ofta innebär någon slags form av test - prototyping etc. )för ta fram funktionalitet och användbarhet. |
Charlotte svarade 31/03/2004 klockan 11:53 |
Tack för intressanta inlägg. Just kombinationen av användarintervjuer och prototyping verkar vara vanligast, med tonvikt på prototyping.
Anders, vilka kvantitativa metoder avser du att man kan gå vidare med?
|
olle svarade 02/05/2006 klockan 16:27 |
| Använd DECIDE ramverket, ger bra stöd i användartestning |
Anna svarade 03/05/2006 klockan 10:37 |
| Var hittar man DECIDE ramverket? |
|
|
Forumet är inte längre aktivt.
|
|
|
|
|
