Till Interakts startsida. Läs mer om användbarhet! Diskussionsforum - Diskutera användbarhet. Artiklar kring bl a användbarhet och användingsnytta. Länkar till bl a användbarhetskonsulter, tips om användbarhetstest och metoder för målgruppsanalyser. Om Interakt
 Till startsidan

 Artikelarkiv
 Skriv en artikel
 Prenumerera
 Tipsa om resurs

Kognitionsvetenskap - tillämpningsområden??
Av: Andreas | 2003-07-09 klockan 15:37

Jag har läst kognitionsvetenskapliga programmet vid Umeå universitet och håller just nu på med mitt examensarbete. Jag funderar just nu på vad jag vill jobba med. Det pratas ju nästan uteslutande om att kognitionsvetare (i form av användbarhetsexperter) kan tillämpa sina kunskaper på webbgränssnitt, produktdesign och interaktionsdesign med mera, men finns det inte mycket mer man kan göra? Eftersom det är en förhållandevis ny utbildning finns inte så många prejudicerande fall. Handikapphjälpmedel pratas det även om iofs. Men är det nån som kan komma på en hel bunt med övriga tillämpningsområden som inte nödvändigtvis har BARA med teknik eller estetik att göra?


Erik svarade 2003-07-10 klockan 09:40
Det är en mycket intressant fråga som både jag och hela det kognitionsvetenskapliga programmet i Linköping (som jag läser) också funderar på. Eftersom utbildningen startade 1994 och de första studenterna examinderades 1998-1999 så kom de direkt in i IT-branschen och kognitionsvetenskapen blev därmed nästan synonym med den typen av arbetsuppgifter. Precis som du säger så är ämnesområdet så nytt att de som tagit examen knappast har hunnit göra ordentlig karriär än och det gör det svårt att förutsäga framtiden genom att titta på hur det ser ut idag.

Själv tror jag att den stora marknaden för kognitionsvetenskapen finns just inom användbarhet och produktdesign. Användbarhet betyder konkurrenskraft och den kompetensen säkras genom att anställda kognitionsvetare. Det är också ett faktum att i stort sett alla utexaminerade kognitionsvetare från Linköping (som anmält sig till alumnidatabasen) arbetar med någon typ av användbarhet, med undantag för de som doktorerar.

Problemet med kognitionsvetenskapen som utbildning (i Linköping åtminstone), tycker jag är att forskningsrötterna fortfarande är väldigt starka. Vi lär oss mycket bra teoretiska saker men mindre om hur vi skulle kunna använda dem i näringslivet. De entreprenörsinriktade kognitionsvetarna kan förstås dra nytta av det och försöka slå sig in på helt nya områden, men ibland känns det som att det krävs åtminstone en doktor i vissa ämnen för att kunna göra någonting av det. Det område som är mest praktiskt tillämpbart och kommersiellt gångbart är just användbarhet, av anledningar som jag nämnde ovan. Att färre jobbar med handikapphjälpmedel tror jag beror just på att marknaden för sådana hjälpmedel är mikroskopisk jämfört med marknaden för, säg, mobiltelefoner.

För att sammanfatta: jag tror och tycker att kognitionsvetenskapen är det som ska rädda världen från dåligt utformade produkter och tjäster. Jag tror också att det är där den största nyttan finns. Med det inte sagt att kognitionsvetenskapen bara kan tillämpas inom användbarhet, men den som är ute efter ett jobb bör nog i första hand leta där. Det som NITA kallar tjänstedesign (http://www.nita.uu.se/fokus/tdesign/) tror jag också kommer att växa närmaste åren - av nödvändighet eftersom det är helhetssynsättet som branschen verkar sakna ibland. För att utforska nya områden krävs entreprenörsanda och det ligger tyvärr inte på schemat i Linköping åtminstone.

Det här blev en krönika mer än ett svar märker jag. Det vore kul om ni som är äldre och erfarnare också kom med kommentarer! Framöver hoppas jag att jag kan ta tag i en ordentlig marknadsföring av både programmet i Linköping och ämnet riktat till näringslivet och då behövs diskussioner som den här.


Andreas svarade 2003-07-10 klockan 11:02
Uttömmande och bra skrivet, trevligt att läsa! Jag håller ju med dig i stort att största nyttan ligger vid användbarhet för webb och produkter och sånt. Vi läser ju dock så mycket annat. Här i Umeå läser vi en hel del neurovetenskap också, och det ligger på vissa sätt väldigt nära artificiell intelligens, som vi också läser. Dessutom läser ju kogvetare lingvistik och filosofi också. Med allt detta i ryggen borde en kogvetare väl ha fler huvudområden än användbarhet? Iofs kan vi säkert jobba med artificiell intelligens, för det är nog inte så många som läser både det och neurovetenskap, psykologi och lingvistik. Fast problemet är kanske snarare då att det inte finns så många jobb som har med artificiell intelligens att göra, det är väl mest forskning. Borde kogvetare inte kunna jobba med t ex att utforma säkerhetssystem, med tanke på att vi läser mycket om hur människan uppfattar och bearbetar omgivningen, även när hon är under hård press? Nu börjar jag iofs glida mot ämnen som inte har med INTERAKTion att göra och de kognitionsvetare som sysslar med något annat kanske inte håller till just på den här sidan...


Erik svarade 2003-07-10 klockan 13:22
Jag håller med dig om att kognitionsvetare _borde_ kunna arbeta med fler saker än användbarhet, det gäller bara att komma på vilka områden som är lönsamma. Lingvistik, psykologi och filosofi är bildande men tyvärr inga kunskaper som ensamma genererar pengar.

Vad en del på min utbildning verkar glömma är att det kostar en hel del för företag att anställa folk. Om företaget ändå anställer så räknar det antagligen med att den nyanställde ska producera saker till ett värde som är högre än kostnaden för att anställa. Det leder troligen till att det är svårt att hitta jobb som huvudsakligen ligger inom lingvistik etc - såvida du inte doktorerar. I ett arbete som kräver en kombination av kunskaper i datalogi, psykologi och/eller lingvistik finns däremot stora möjligheter. Uppenbarligen är användbarhet och interaktionsdesign en sådan kombination.

Angående att jobba med saker som handlar om människan i komplexa system så tror jag absolut att jobben finns, men där handlar det väl återigen om en sorts interaktionsdesign? Jag tänker mig uppgifter som att utforma själva kontrollmiljön i en bil eller ett flygplan, kontrollrummet i ett kärnkraftverk etc. Medan jag skriver kommer jag faktiskt på en hel del sådana här nischområden som är interaktionsdesign i bred definition. Och som jag skrev tidigare: det är här jag tror att kognitionsvetare verkligen kan utföra saker. Det gäller att hitta sina marknader bara.


Andreas svarade 2003-07-10 klockan 14:09
Ja, det ska verkligen bli intressant att se om det utvecklas andra tydliga arbetsområden för kognitionsvetare i framtiden. Det tror jag det gör. Eftersom det är en så bred utbildning kan man ju tycka att yrkena borde vara lika breda, eller vitt skilda.


Erik svarade 2003-07-23 klockan 09:37
Passande nog så har Kogvetsektionen på Linköpings universitet precis sammanställt resultatet av en alumnienkät som skickades ut för ett tag sen. Tyvärr går det inte att utläsa frekvenser i yrkesrollerna utan mer om lönelägen och annat. Väl värt att kolla igenom ändå. Kommentera den gärna! Dokumentet finns på <http://www.stuff.liu.se/kogvet/student/dokument/sektion/gamlakoggers.doc>;.


Erik svarade 2003-07-23 klockan 09:38
För formens skull:

http://www.stuff.liu.se/kogvet/student/dokument/sektion/gamlakoggers.doc

Lättare att trycka på.


Andreas  svarade 2003-07-26 klockan 18:14
Ok, låter intressant, ska genast kolla upp!


Erik den yngre svarade 2014-10-05 klockan 13:54
Hej!
Jag ville bara säga att det var väldigt intressant att läsa denna 11 år gamla text, från en kille som sitter och intresserar sig av Kognitionsvetenskap 2014. Hur ser det ut inom området nu? Något att rekommendera? Hur som helst, om någon skulle se detta av någon anledning så skulle jag vara jätteglad om jag fick ett litet svar!


Martin svarade 2014-10-06 klockan 11:25
Hej!

Jag såg att den här tråden dök upp, reagerade inte på datumet förrän jag läste det sista inlägget. Men jag höll med fullkomligt, och förutsägelsen om tjänstedesign har visat sig att stämma fullkomligt.

Behovet av kogvetare (eller liknande) är större idag, men hålet har fyllts av andra människor. Vad jag har sett är att många i branschen dock inte har kogvetbakgrund, och det blir lite snett för de har kanske inte samma genomtänkta approach, eller kanske inget tänk överhuvudtaget. :)

Så ... plugga Kognitionsvetenskap, du behövs i IT-sektorn i alla fall.

Forumet är inte längre aktivt.
Senaste inlägget 2019-01-02 11:53:48  Brinner du för UX? Mjukvarujätte söker eldsjäl. (1)
Senaste inlägget 2018-11-12 14:37:02  Kontorsplats i Göteborg uthyres (0)
Senaste inlägget 2018-04-26 16:16:44  UX-designer till Polismyndigheten (0)
Senaste inlägget 2017-09-14 12:24:40  Utvärdering av befintlig webbplats (12)
Senaste inlägget 2017-05-30 20:59:16  UX-designer / Digital marknadsförare till OAWA (0)
Senaste inlägget 2017-03-08 09:34:19  Kandidat i interaktionsdesign Malmö eller Stockholm? (1)
Senaste inlägget 2016-12-16 14:32:04  UX Designer till Blocket (2)
 
Skapa ny diskussion +
 
Länkar/resurser kring användbarhet, informationsarkitektur och interaktionsdesign
Letar du efter en frilansande webbkommunikatör, webbredaktör eller marknadsförare som kan hjälpa dig styra upp din närvaro i digitala kanaler? Hör av dig, så pratar vi om hur jag kan hjälpa dig på bästa sätt. Webbredaktör frilans
UVIN (uttalas YouWin) är ett konsultbolag från Sundsvall som erbjuder sina kunder experthjälp inom användarcentrerad utveckling. 17-års erfarenhet som användbarhetsspecialist, certifierad usability analyst (Sveriges 6:e CUA), certifierad user experience analyst (Sveriges ende CUA, den 152:a i världen). UVIN - Makes IT easy
Alla vi som jobbar inom någon form av tjänste- eller produkt-utveckling strävar alltid efter att åstadkomma så bra användarupplevelser som möjligt. Tyvärr är det inte alltid som fokus läggs på detta i projekten utan det mesta av fokuset läggs ofta på att få tekniken att fungera, vilket ofta leder till att man tar fram teknik som i slutändan egentligen var onödig.

Lean UX (användarupplevelser) strävar efter att effektivt fokusera på rätt saker i projekten så att man inte spenderar tid och energi på att utveckla onödiga saker. I slutändan beror det faktiskt på användarupplevelsen om tjänsten eller produkten är lyckad eller inte. Verktyg & kurser för Lean UX
Många bra inlägg på design, process, business och development. ustwo blog
Conversionista är en blogg om konvertering, webbanalys, ux, användbarhet. Conversionista
 
Tipsa om en resurs +
 
Prenumerera på Interakts nyhetsbrev så missar du ingenting om användbarhet!
Prenumerera på Interakts nyhetsbrev, så missar du aldrig intressanta artiklar, diskussioner eller resurser!

Prenumerera +