| Behöver lite tips och råd |
| Av: a | 06/01/2012 klockan 12:39 |
Hallå interaktionsdesigners!
Jag pluggar just nu interaktionsdesign i Malmö, ett program på 3 år.
Jag undrar vad ni tycker om kurserna som vi läser, verkar dem vara bra att ha inför arbetslivet som interaktionsdesigner?
Här är kursplanen: http://www.edu.mah.se/schedules/prog/?ptkod=TGIND11h
Saken är den att när man kollar runt på jobbannonser, så verkar dem vilja ha helt andra saker. Många använder sig av andra programmeringsspråk som c++ och liknande.
Man ska gärna vara grafisk designer också verkar det som.
Jag tycker interaktionsdesign är väldigt kul och intressant, jag gillar främst användartänkande och att komma på lösningarna.
Många av de jobb som finns är inom webbutveckling, har ni tips på jobb där man jobbar lite mer med att utveckla produkter, gärna inom hälso och sjukvårds sektorn?
Jättetacksam för era åsikter!
|
Johan svarade 08/01/2012 klockan 18:27 |
Jag skulle säga att interaktionsdesign har tre delar:
1) Användbarhet – ta fram flöden, wireframes och specifikationer, göra användarresearch, testa lösningar, osv.
2) Grafisk design – skapa pixelperfekt grafik, ta fram skärmar, osv.
3) Implementation – all slags programmering, oavsett om det handlar om HTML/CSS eller Java/C#. Koden behöver inte nödvändigtvis hamna i produktion (om det tex handlar om att göra prototyper).
(Googla på "elements of user experience" för en mer detaljerad uppdelning.)
Det räcker med att ha kunskap i ett område och förståelse för de andra för att jobba som interaktionsdesigner, i mina ögon. Sen är det naturligtvis överlapp mellan de olika områdena, och jag tror att rätt många är inne och jobbar i ett och ett halvt område enligt ovan.
Företag som kräver programmeringskunskaper tror jag antingen är ute efter mer typiska programmerare eller har inte insett att interaktionsdesign handlar om mer än att skriva kod.
Utbildningen ser intressant ut, fast det är svårt att säga något konkret med bara kursnamnen att utgå ifrån. Jag skulle nog efterfrågat mer metodik (användarresearch, etc), kognitiv psykologi och eventuellt visuell design. (Det senare kanske tas upp i kurserna, men det är som sagt svårt att avgöra för mig.) |
GnällMartin :) svarade 08/01/2012 klockan 20:33 |
Och jag skulle bolla upp den eviga frågan varför interaktionsdesignbegreppet måste innehålla programmering. ;-) Jag kan ha fel, men det verkar bara vara i Sverige man har fått för sig att man ska kunna programmera i språk som inte har något med frontend att göra som interaktionsdesigner. HTML/CSS/JS(Jquery) är vettigt dock, för prototypskapande, men jag skulle anlita en frontendutvecklare där istället.
Jag skulle som Johan efterfrågat mer användbarhetsmetodik, för det är där jag anser att man ska hänga som interaktionsdesigner. |
Johan svarade 09/01/2012 klockan 01:50 |
Heh.
Man måste absolut inte ha programmeringskunskaper för att som interaktionsdesigner, men jag tog med det av två skäl: dels för att jag känner folk som jobbar som interaktionsdesigners vars dagliga arbete är programmering mer än något annat, dels för att jag anser att man måste ha en förståelse för mediet man arbetar med. Inte minst för att hur bra den faktiska slutprodukten fungerar kan stå och falla med något så krasst som implementationen.
Sen så tror jag att alla tjänar på att kunna mer om andras arbete – allt för ofta blir interaktionsdesign en fråga om att slänga över en wireframe till en utvecklare och anse sitt arbete som klart, och det ger sällan det bästa resultatet.
En del av förvirringen är nog att det inte finns någon entydig innebörd av interaktionsdesigner, det kan lika gärna vara en frontendutvecklare som en användarresearcher. (Och jag tror också behovet/nyttan av programmeringskunskaper varierar kraftigt beroende på var man jobbar.) |
Martin svarade 09/01/2012 klockan 08:31 |
| Medhåll på det, såklart. Jag har haft stor nytta av min dataingenjörsbakgrund i mitt UX-jobb, men jag tycker det är tråkigt att man på många ställen förutsätter att en interaktionsdesigner ska programmera i yrkeslivet. Jag har inte sett det utanför Sverige, men i detta landet finns flera utbildningar som kallar sig interaktionsdesign med mer än en översiktlig programmeringskurs. Det tror jag bidrar starkt till förvirringen. Jaja, jag har slutat kalla mig interaktionsdesigner i alla fall, så kör hårt. :) |
Martin igen svarade 09/01/2012 klockan 08:34 |
För att svara på originalfrågan: Det spelar ingen roll om vissa företag önskar sig C++ istället för Java/C#. Det är samma tänk i de språken, så förstår man ett, så kan man lära sig ett annat. Dessutom så tar det ändå 5-10 år innan man kan ett språk ordentligt. De företag som vill ha duktiga utvecklare direkt från högskolan lever i en illusion. Don't worry.
Det finns många UX-jobb utanför webbsektorn. RaySearch, Ge Healthcare, Maquet Critical Care, St. Jude, Cambio är de inom biotech/sjukvård som jag kan rabbla direkt. |
Dan svarade 09/01/2012 klockan 14:17 |
Jag tror det här beror lite på en missuppfattning. De allra flesta interaktionsdesigners programmerar inte och en arbetsgivare som söker programmerande interaktionsdesigner är inte, enl min uppfattning, attraktiv för duktiga interaktionsdesigners (även om vissa duktiga interaktionsdesigners även kan koda).
De som söker sådana har därmed svårt att rekrytera folk och därför ser du deras annonser mer än andras.
Så du kan vara lugn. |
a svarade 09/01/2012 klockan 16:29 |
Kul att ni svarar!
Ska hålla era tips och råd i åtanke! Jag undrar vad Johan menar med 2) Grafisk design – skapa pixelperfekt grafik, ta fram skärmar, osv.
Jag förstår att wireframes är något som en interaktionsdesigner ofta gör, men pixelperfekt grafik, är inte det för grafiska designern? Jag är ingen illustratör men jag kan lite om photoshop och illustrator, dock inte på någon professionell nivå :)
Ni skriver att programmering är mest om man söker sådana jobb som kräver det. Då undrar jag vad man gör på andra jobb som interaktionsdesigner, har man endast hand om användartester och den delen då? Jag kan tänka mig att man har en liten roll i det estetiska med tjänsten/produkten också. |
Martin svarade 09/01/2012 klockan 17:16 |
Jag håller med dig där, a. Interaktionsdesigners gör ytterst sällan pixelperfekt grafik, men precis som med utveckling fast i mindre utsträckning får man göra det som interaktionsdesigner på många ställen.
Som vanlig ordinär interaktionsdesigner tar man krav och realiserar i wireframes. Vägen dit är lång. Man behöver skapa site-strukturer, innehållsstrategier, etc. kanske tillsammans med informationsarkitekt, grafisk designer, m.fl. om sådana finns. Man b rukar också få förklara sina wireframes, eftersom de aldrig är perfekta kommunikationsmedel, för de som ska realisera dem till kod och design.
Vanligtvis gör man också användar-research och användningstester, om man inte har en dedikerat användbarhetstomte för det. Allt det här borde vara mer än en heltidstjänst för ett normalstort projekt. |
Johan svarade 10/01/2012 klockan 00:08 |
N.B. att jag inte menar att det är vanligt eller ens önskvärt att interaktionsdesigners är programmerare, men som sagt, det finns definitivt interaktionsdesigners som är mer programmerare än något annat. :)
Men den typiska rollen är nog att interaktionsdesigners jobbar tillsammans med dedikerade grafiker och programmerare, och i första hand producerar wireframes, research och tester, men det är ju långt ifrån den enda möjligheten, speciellt inte på mindre bolag.
Det jag menade med "pixelperfekt grafik" var de som tar fram grafiskt material som används i slutprodukten, inte bara wireframes eller liknande. (Det är inte heller särskilt vanligt, men tex Flash-kodare kvalar nog ofta in här.)
Medhåll också på det Martin skriver om att det finns jobb utanför webben. Kunskapskraven när det gäller metodik och teori är nog betydligt större om man ska jobba med medicinteknik – man ska nog gärna vara typen som läser kraschrapporter av nöjes skull:
http://www.popularmechanics.com/technology/aviation/crashes/what-really-happened-aboard-air-france-447-6611877-2
(eller åtminstone har ett hum om kognitiv ergonomi och mänskligt beslutsfattande) |
Johan svarade 10/01/2012 klockan 00:10 |
Upps, det finns en sida 1 också:
http://www.popularmechanics.com/technology/aviation/crashes/what-really-happened-aboard-air-france-447-6611877 |
a svarade 10/01/2012 klockan 11:28 |
| Lägger ni ner mycket tid på research? Är det något man gör på jobbet eller tar man med sånt hem? |
Martin svarade 10/01/2012 klockan 12:31 |
| Jag lägger ned alldeles för lite tid på research, eftersom de företag jag jobbat på inte förstår värdet i det alt. prioriterar faktiskt kod. Man bör göra det på jobbet, såklart. |
Dan svarade 11/01/2012 klockan 11:16 |
Jag vet inte riktigt vad du menar med research men vi gör alltid någon form av målgruppsanalys (oftast djupintervjuer) i början av ett projekt. Sedan lägger man också tid på att förstå beställaren, domänen, eventuella konkurrenter. Användningstester görs också, parallellt med designarbetet.
Jag tycker man ska lägga rätt mycket tid på det för att kunna jobba effektivt och få bra resultat. Lägger kanske 10-40% av tiden på sådant, beroende på projekt. |
Martin svarade 11/01/2012 klockan 15:39 |
| Någon sa att analysfasen ska vara 40% av projektet, som du säger, designfasen 30%, implementation 10% och test 20%. Vet inte om jag är helt okej med exakta procenten på det där, men det är en bra grej att förklara för alla de beställare som tror att projektet börjar när utvecklarna börjar koda och är slut när de är klara med kodandet. |
Dan svarade 12/01/2012 klockan 09:06 |
Nej sådant här är omöjligt att generalisera. Mängden "research" jag gör beror t.ex. på hur bra koll beställaren verkar ha på sina användare, om det finns tidigare studier, hur lätt det är att få prata med dem och självklart också beställarens inställning till användarundersökningar även om man ofta kan påverka.
Det är hela tiden en utmaning att lägga rätt mängd tid på rätt insatser för att jobba så effektivt som möjligt och samtidigt göra beställaren nöjd.
Nielsen/Norman kom ju fram till att best practice är att lägga 10% av projektbudgeten på användbarhetsarbete. Vad nu det betyder. Struntprat säger jag.
Nu hamnade vi lite off topic men det kanske är okej :) |
a svarade 12/01/2012 klockan 12:02 |
| Den här analysfasen som ni talar om, är det då man skapar t.ex. personas? eller samlar man endast in material om vilka användarna kan vara? |
Johan svarade 16/01/2012 klockan 23:44 |
Det varierar rätt mycket från projekt till projekt. Jag tror det är vanligare med en väldefinierad research/analys-fas för de som jobbar med många kortare projekt (konsulter, tex) än för de som jobbar mer löpande.
Generellt så är det i inledningsfasen man definierar problem och syfte, avgränsar, gör bakgrundsresearch, samlar in användningsdata, osv, som sen förmodligen utmynnar i dokument i stil med personas, övergripande målbeskrivningar, osv.
Men det kan ju skilja sig åt väldigt mycket från bolag till bolag – sysslar man med webb så tittar man förmodligen på sin besökarstatistik minst varje månad och förmodligen mer ofta än så, och jag har hört talas om bolag (BBC) som gör användartester varje iteration, och det förutsätter ju någon slags problemställning och analys.
(Själv tycker jag det fungerar bättre desto mer integrerat det är, så att användarresearch inte bara blir något man bockar av i inledningen och sedan inte återvänder till.) |
Martin svarade 17/01/2012 klockan 09:46 |
Jag har gjort användningstest med användare i varje iteration, vi gör det i vissa projekt idag, och jag har gjort det på exempelvis Pensionsmyndigheten i dåtiden. Jag känner till många företag i Stockholm som har UX:are som gör någon nivå av användningstest varje iteration.
Man behöver således inte gå till BBC för att se sådant.
Vi gör löpande användarresearch också, btw. :) |
Johan svarade 17/01/2012 klockan 23:21 |
Jag fick det kanske att låta mer ovanligt än det är med täta användartest. :)
Men jag har fått uppfattningen att det inte är någon absolut självklarhet, speciellt inte i konsultsammanhang där projekt kan vara över på en månad eller två. (Själv siktar jag på att göra det i varje iteration, men det behöver ju inte vara mer ambitiöst än att haffa någon på kontoret.)
Grundpoängen var iallafall att det inte nödvändigtvis finns någon separat researchfas som är särskild från resten av projektet. |
Magnus svarade 20/01/2012 klockan 10:38 |
a:
Som generell kommentar skulle jag undvika att fastna i modeller som säger hur man gör. Att säga att man testar och designar i olika faser är lite gammalt tänk. Detsamma med att man ska göra personas i ett visst skede, eller att man ens ska göra personas.
Som professionell Interaktionsdesigner/Användbarhetsexpert/whatever är en av egenskaperna att välja den modell som passar just för det aktuella fallet. I vissa uppdrag krävs det djupintervjuer och skapande av levande personas, i andra räcker det med prototyper och i vissa fall kan det tom räcka med att endast ge do/don'ts till formgivaren
Själv har jag en gedigen programmeringsbakgrund och även om jag inte programmerar kopplingar mot oracle-databaser så är det skönt att kunna prata med programmerarna på samma språk och förstå deras behov. Det kan krävas en del medlande för att få en design som både kunden och utvecklarna godkänner inom den budget som man utgår från. |
Moving on up svarade 21/01/2012 klockan 11:27 |
Jag har lagt det här inlägget i en annan tråd men märkte att det passar bättre här:
Jag är intresserad av att studera till interaktionsdesigner. Är pedagog, illustratör och grafisk formgivare i grunden. Har ni tips på vilka utbildningar som är bra. Har tittat på Linnéuniversitetets program, mest för att det är på distans.
|
Martin svarade 21/01/2012 klockan 15:04 |
| Skapa en ny tråd, så syns frågan tydligt istället. |
Marcus svarade 24/01/2012 klockan 14:09 |
Hej,
För att återgå till ursprungsfrågeställningarna...
Jag har bl.a. studerat Interaktionsdesign på Masternivå i Malmö samt grafisk design i London vid St.Martins och har även erfarenhet av interaktionsdesign och produktutveckling inom medicinteknik.
Interaktionsdesign är en etablerad disciplin numera och kan utan problem motivera sitt eget existensberättigande i många sammanhang. Att blanda in syskon som programmering och grafisk design i de fall dessa går att relatera till UX/ID är inte nödvändigt, men kunskaper inom någon av dessa områden som komplement är givetvis gynnsamt. Som renodlad interaktionsdesigner eller motsvarande så räcker dock grundläggande förståelse långt.
@a: Hör gärna av dig direkt till mig om du har fler funderingar rörande utbildningen i Malmö, roller och arbetsmarknad:
marcus(at)sidekick.se
www.sidekick.se
|
