|
|
|
|
|
|
|
Utskriftsversion |
Användbarhet behövs inte längre |
Av: Santto Tajakka | 2006-03-30 |
Användbarhet fyller inte längre någon större funktion utifrån den traditionella definitionen av begreppet. Användbarhet bör istället ses som en process som har till syfte att skapa en produkt som ska vara lätt att förstå, lätt att använda och som skapar en mätbar nytta för användarna. Begreppet användbarhet bör även ersättas av begreppet "effekter i användning" som är mer modernt och praktiskt användbart. Det finns flera fördelar med detta begrepp jämfört med begreppet användbarhet. |
Användbarhet bör ses som en process och ingenting annat Användbarhet fyller inte längre någon större funktion utifrån den traditionella definitionen av begreppet. Användbarhet bör istället ses som en process som har till syfte att skapa en produkt som ska vara lätt att förstå, lätt att använda och som skapar en mätbar nytta för användarna (Tajakka, 2004). De traditionella definitionerna av användbarhet har beskrivit en rad generella kännetecken som tillsammans definierar begreppet användbarhet. Dessa kännetecken är för generella och blir därmed inte speciellt användbara i praktiken. De fungerar endast som vaga riktmärken för hur man ska utforma produkten så att nytta uppstår för användarna. Sedan finns det inte heller någon allmänt vedertagen definition som håller i praktiken. Inte ens ISO 9241-11 håller måttet fullt ut. De traditionella definitionerna låter i alldeles för stor utsträckning definitionen vara en fråga om hur riktmärkena ska tolkas och hur de ska användas i praktiken (Tajakka, 2004).
Effekter i användning ett bättre begrepp än användbarhet För att komma bort ifrån den traditionella definitionen av användbarhet behövs ett nytt och modernt begrepp införas. Begreppet "effekter i användning" är modernt, praktiskt och speglar vad det hela egentligen handlar om; att uppnå avsedda effekter i användning. Detta begrepp har Ingrid Ottersten (Ottersten, 2005) använt sig av i en artikel och jag håller med Ottersten om att man ska börja använda detta begrepp istället för användbarhet. Jag ser flera fördelar med att använda detta begrepp. Begreppet talar om ett resultat som uppstår i användning, vilket skiljer sig nämnvärt ifrån det mer svårgreppade begreppet "användbarhet" och dess vaga riktmärken. En annan fördel är att begreppet tar ett mer praktiskt grepp om användbarheten eftersom fokus finns på att uppnå specifika effekter i användning. En tredje fördel är att begreppet antyder att det finns en metod som man utgår ifrån när man ska uppnå de avsedda effekterna. Finns det någon metod att tillgå för detta ändamål? En fungerande metod är exempelvis effektkartan.
Effektkartan Effektkartan (Ottersten & Balic, 2004; Balic, Berndtsson, Ottersten, Aldman, 2002) är en strukturerad metod som syftar till att mer tydligt beskriva vilka effekter man vill uppnå med en produkt. Kortfattat innebär effektkartan att man ska fråga sig varför man ska skapa produkten, vilka som ska skapa de önskade effekterna, vad vill och behöver de definierade målgrupperna samt hur man ska utforma produkten. Utifrån dessa frågor definierar man olika användningsmål för målgrupperna och beskriver vilka åtgärder som är nödvändiga för att nå dessa användningsmål. Ottersten & Balic (2004) skriver att denna metod skiljer sig från andra metoder eftersom det i denna metod finns en tydlig koppling mellan målgruppen, användningsmålen och de föreslagna åtgärderna. De föreslagna åtgärderna är sammankopplade med en målgrupp och ett användningsmål, vilket resulterar i att målgruppen och dess behov blir bemöta på ett helt annat sätt än tidigare. Metoden medför också att effekterna vid användning mer tydligt kan mätas och kopplas till respektive målgrupp. Ottersten & Balic skriver också i sin bok att effektkartan blir en kravspecifikation som enbart innehåller de delar av produkten som har en tydlig påverkan på de effekter man vill uppnå.
Referenser Balic, M., Berndtsson, J., Ottersten, I., Aldman, M. (2002). From Business to Buttons. [www-dokument]. Tillgängligt på Internet: http://inuse.se/se/netset/files3/web/P01.m4n?id=145_93260254&download=true
Ottersten, I. (2005). Dags att byta jobb! [www-dokument]. Tillgängligt på Internet: http://www.interakt.nu/home/article_show.asp?nid=159
Ottersten, I., Balic, M. (2004). Effektstyrning av IT – nyttan uppstår i användningen. Liber ekonomi: Malmö.
Tajakka, S. (2004). Användbarhet i ny skepnad - en studie kring användbarhetsbegreppet. [www-dokument]. Tillgängligt på Internet: http://www.santai.nu/publikationer.htm
|
|
|
|
|