Till Interakts startsida. Läs mer om användbarhet! Diskussionsforum - Diskutera användbarhet. Artiklar kring bl a användbarhet och användingsnytta. Länkar till bl a användbarhetskonsulter, tips om användbarhetstest och metoder för målgruppsanalyser. Om Interakt
 Till startsidan

 Artikelarkiv
 Skriv en artikel
 Prenumerera
 Tipsa om resurs
 
     Utskriftsversion

Ingenjörsprocesser eller effektstyrning – Vilken är vägen framåt för användbarhet?
Av: Christer Garbis | 2005-03-02

En nyligen skriven artikel i ACM Communications hävdar att vi som jobbar med användbarhet måste bli mer ingenjörsmässiga, sluta följa processer som skiljer sig från den övriga mjukvaruutvecklingen och ta fram specifika system för att administrera användbarhetsprocessen. Även om detta är ett intressant inlägg som presenterar en partiell lösning på problemet med använbarhetens marginalisering i utvecklingsprojekt menar Christer Garbis på Inuse att det samtidigt krävs ett fokus på effekt- och projektstyrning för att lyfta upp användbarhet från teknikträsket och leda den i riktning mot verksamhetsstyrning och ledningsfrågor.
 
I decembernumret 2004 av Communiations of the ACM återfinns en artikel av Ahmed Seffah och Eduard Metzker med titeln The obstacles and myths of usability and software engineering som handlar om varför användarcentrerad systemutveckling inte riktigt har lyckats få ett ordentligt fotfäste bland utvecklingsprojekt. Författarna argumeterar att en av de viktigaste anledningarna är att de olika teknikerna och framförallt de olika metoderna som används för användarcentrering har utvecklats separat från de metoder som idag är standard för själva systemeringen och programmeringen.

Tesen är alltså att det som på engelska heter software engineering och det som heter usabilty engineering har betraktats av de aktiva inom IT-branschen som två separata aktiviteter. Frågan är dock om projekt där en målgruppsanalys, interaktionsdesignspecifikation eller ett användningstest fått stryka på foten till förmån för ytterligare en mjukvarutestrunda eller en buggfixomgång beror på att vi inte lyckats integrera våra användarcentrerade metoder i den övriga utvecklingsprocessen så som artikeln gör gällande.

Det första argumentet som artikeln för fram är att om användbarhet ska tas på allvar måste denna också anamma, eller åtminstonde dela, några av de grundläggande värderingarna som återfinns inom det som allmänt brukar kallas för software engineering. Författarna sägar att ”...usability specialists must think and work like engineers”. Denna av många betraktad som en ytterst pragmatisk syn på användbarhetens vara eller icke vara kan, enligt min mening, ifrågasättas. Om man med ingenjörsmässighet menar att det ska finnas en fastlagd process och systematik att följa under användbarhetsarbetet med tillhörande metoder kan jag lätt skriva under.

Om man däremot med ingenjörsmässighet menar en teknikcentrerad och rationell syn på system som är frånkopplad sådana saker som upplevelse, form, utseende, subjektiva mål, kontext och effekter av användningen håller jag inte med författarna. Det ju trots allt mänskligare teknik vi ska bygga och då kan det inte enbart räcka med om användbarhet blir en integrerad del av den allmäna mjuvaruutvecklingsprocessen. Det krävs något mer än så enligt min mening.

Det finns i dagsläget många användarcentrerade utvecklingsprocesser ute på marknaden, den ena mer pretentiös än den andra. Men varför har så få lyckats? Svaret enligt artikelförfattarna är att det är orimligt att projekt- och utvecklingsorganisationer ska behöva jobba med två separata processer (en för usability och en för software engineering) vilket också är författarnas andra argument. Alltså måste det som heter usability och software engineering sammanföras till en process. Frågan är bara hur? Förutom de gamla vanliga svaren att vi måste utbilda utvecklare och användbarhetsansvariga att jobba tillsammans kommer författarna också med ett intressant förslag, vilket samtidigt är det som lyfter artikeln och gör den läsvärd. Det är bara när vi har utvecklat specifika applikationer för att hantera alla användarcentrerade moment och data i utvecklingsprocessen som användbarhet kommer att bli tagen på allvar i utvecklingsprocessen. Alltså först när vi har en komplett uppsättning med CAUsE verktyg och system (Computer Assisted Usability Engineering) till vår hjälp kan användbarhet på allvar bli en integrerad del av mjukvaruprocessen.

Det är ingen tvekan om att författarna har en viktig poäng här. Det finns ett stort hål när det gäller verktyg för att, på ett systemtiskt sätt, samla in användardata, sammanställa och analysera dessa samt skapa beslutsunderlag för utvecklingsprojekten. Att det krävs speciella verktyg för att hantera användbarhetsdata måste vara en naturlig slutsats i en värld där allt fler utvecklingsorganisationer (men långt ifrån alla!) har dedikerade system för kravhantering, versionshantering, prioritering av ändringsförslag, modellering på olika nivåer osv.. Dessa sistnämnda system brukar också med ett samlingsnamn kallas CASE eller Computer Aided Software Engineering.

Här har vi mycket kvar att göra som yrkeskår. Vi måste spela en viktig roll när det gäller att driva fram utvecklingen av sådana verktyg. Det är samtidigt intressant att reflektera över påståendet att en så viktig komponent av systemutveckling som användbarhet inte kan tas på allvar av branchen med mindre än att det finns specifika applikationer för att samla in och presentera data. Detta kanske säger mer om vår syn på vad det är som gör att systemutveckling kan klassas som en ingenjörsdisciplin (och det finns de som betvivlar att den är det!) än vad som utmärker system med goda användningskvaliteter.

Det finns ytterligare en annan väg att gå som artikelförfattarna inte nämner. Förutom att satsa på att integrera användbarhet med de befintliga mjukvaruprocesserna och därmed göra den mer ingenjörsmässig kan man också gå åt andra hållet. Man kan satsa på att lyfta upp frågan genom att fokusera på vilka effekter man vill få ut under själva användandet av systemet. Man kan fråga sig vad är det man vill att användarna ska kunna åstadkomma för sin organisation/arbetsgivare när de jobbar med funktionerna i en applikation. Rimligtvis är det beställaren och inköparen som är mer lämpade att svara på denna fråga än mjukvaruprojektledaren. Stanna gärna upp en stund och fundera lite över vad detta påstående egentligen innebär. Om inte annat kan du fundera därför att det ovan nämnda påståendet är idag högst kontroversiellt bland många som fattar beslut om IT-investeringar i allmänhet och bland systemutvecklare och mjukvaruprojektledare i synnerhet.

Även personer högre upp i en organisation inklusive personer i ledande befattningar kan och bör enligt min mening involveras i faställandet av de organisatoriska effekter som man vill ha ut när ett system ska byggas om eller nytt köpas in. Med en omskrivning kan man säga att beställare och chefer måste fråga sig vilken nytta som de vill få ut av systemet och hur de ska kunna se till att deras användare uppnår denna nytta i sin organisationen. När väl dessa effekter och nyttor är fastställda kan man sedan fundera över hur projekten ska styras så att önskade effekter faktiskt också uppstår. Här behöver vi skapa en ny roll; en effektledare eller varför inte en effektdesigner. Dessa roller lyser med sin frånvaro från allt som heter RUP, DSDM osv.. Vi behöver helt enkelt verktyg och modeller för att effektstyra IT-projekt mot nytta. Detta menar jag är en minst lika stor utmaning för oss som yrkeskår som den som Ahmed Seffah och Eduard Metzker presenterar i sin artikel i Communications of the ACM.

/ Christer Garbis






Läs mer här:
www.inuse.se
http://www.inuse.se

Senaste inlägget 2019-01-02 11:53:48  Brinner du för UX? Mjukvarujätte söker eldsjäl. (1)
Senaste inlägget 2018-11-12 14:37:02  Kontorsplats i Göteborg uthyres (0)
Senaste inlägget 2018-04-26 16:16:44  UX-designer till Polismyndigheten (0)
Senaste inlägget 2017-09-14 12:24:40  Utvärdering av befintlig webbplats (12)
Senaste inlägget 2017-05-30 20:59:16  UX-designer / Digital marknadsförare till OAWA (0)
Senaste inlägget 2017-03-08 09:34:19  Kandidat i interaktionsdesign Malmö eller Stockholm? (1)
Senaste inlägget 2016-12-16 14:32:04  UX Designer till Blocket (2)
 
Skapa ny diskussion +
 
Länkar/resurser kring användbarhet, informationsarkitektur och interaktionsdesign
Letar du efter en frilansande webbkommunikatör, webbredaktör eller marknadsförare som kan hjälpa dig styra upp din närvaro i digitala kanaler? Hör av dig, så pratar vi om hur jag kan hjälpa dig på bästa sätt. Webbredaktör frilans
UVIN (uttalas YouWin) är ett konsultbolag från Sundsvall som erbjuder sina kunder experthjälp inom användarcentrerad utveckling. 17-års erfarenhet som användbarhetsspecialist, certifierad usability analyst (Sveriges 6:e CUA), certifierad user experience analyst (Sveriges ende CUA, den 152:a i världen). UVIN - Makes IT easy
Alla vi som jobbar inom någon form av tjänste- eller produkt-utveckling strävar alltid efter att åstadkomma så bra användarupplevelser som möjligt. Tyvärr är det inte alltid som fokus läggs på detta i projekten utan det mesta av fokuset läggs ofta på att få tekniken att fungera, vilket ofta leder till att man tar fram teknik som i slutändan egentligen var onödig.

Lean UX (användarupplevelser) strävar efter att effektivt fokusera på rätt saker i projekten så att man inte spenderar tid och energi på att utveckla onödiga saker. I slutändan beror det faktiskt på användarupplevelsen om tjänsten eller produkten är lyckad eller inte. Verktyg & kurser för Lean UX
Vill du att din webbplats ska få fler besökare? Har du hört att det är viktigt att komma högt upp på Google, men vet inte riktigt hur du ska göra för att nå dit? Vill du lära dig grunderna i sökmotoroptimering? I den här internetbaserade kursen får du lära dig hur du steg för steg optimerar din webbplats för att hamna högre upp på Google. Synas på Google
Många bra inlägg på design, process, business och development. ustwo blog
 
Tipsa om en resurs +
 
Prenumerera på Interakts nyhetsbrev så missar du ingenting om användbarhet!
Prenumerera på Interakts nyhetsbrev, så missar du aldrig intressanta artiklar, diskussioner eller resurser!

Prenumerera +