Till Interakts startsida. Läs mer om användbarhet! Diskussionsforum - Diskutera användbarhet. Artiklar kring bl a användbarhet och användingsnytta. Länkar till bl a användbarhetskonsulter, tips om användbarhetstest och metoder för målgruppsanalyser. Om Interakt
 Till startsidan

 Artikelarkiv
 Skriv en artikel
 Prenumerera
 Tipsa om resurs
 
     Utskriftsversion

Moore usability?
Av: Mikael Goldstein och David Sundström | 2004-12-07

Moore’s Lag och användbarheten hos små mobila terminaler: Hur ser framtiden ut?
 
I och med att Moore’s* lag fortfarande gäller några årtionden framöver innebär det att alla apparater som innehåller elektronik kommer att krympa samtidigt som funktionaliteten ökar. Redan nu finns det små mobiltelefoner med Mega-pixelkameror. Från att förut bara ha varit en tal-telefon har mobilen nu blivit både en kamera, kalender, anteckningsbok och text- och bild-kommunikationscentral, för att inte tala om leverantör av mobilt Internet.

När storleken minskar, samtidigt som funktionaliteten ökar, medför detta nästan automatiskt att användbarheten hos varje enskild funktion och applikation minskar. Låt oss förklara hur detta kan hänga ihop. Donald Norman (1999) reagerar just mot det faktum att allting som ska göras i en dator eller en modern mobiltelefon ofta utformas enligt datormetaforen. Han använder som metafor den Schweiziska armekniven, som är dålig på att utföra en mängd olika saker. Istället för att designern gör en dedicerad design som fokuserar på tillämpningen, görs en generell design som inte är optimerad för varje enskild applikation.
Ett exempel på detta är att man i vissa tidiga kameratelefoner kunde ta en bild genom att trycka på en liten box på den tryckkänsliga skärmen med ”pennan”, i stället för att använda sig av den mer beprövade kamerametaforen. Numera har konstruktörerna lärt sig läxan och flera kameratelefoner är nu försedda med en dedicerad avtryckare som finns precis där man förväntar sig att hitta den.

Visserligen kan man komprimera tekniken, men människan är ju fortfarande alltings mått. Över en 10-års-period betyder detta att transistortätheten/tum ökat med en faktor på 64. Denna siffra kan jämföras med vad som händer om man krymper skärmen med en faktor på 10 (från 20 till 2 tum), vilket är fallet med storleken på displayen hos en mobiltelefon. Överskådligheten minskar betänkligt, samtidigt som man med ökad datahastighet kan fylla displayen med information i rasande takt. En lösning på problemet kan vara RSVP (Rapid Serial Visual Presentation of text), men detta presentationssätt påverkar ögonrörelserna (Öquist et al. 2004) på ett oönskat sätt.

Nu är förminskningen inte det enda problemet som gör att vi inte använder tjänster i våra mobila terminaler. Användaren måste oftast gå igenom en serie av beslutsval och hanteringar för att tjänsten skall tas i bruk. Ser man det hela från ett helikopterperspektiv, kan man kanske förstå varför Areskoug (2003) i PTS’ skrift skriver att det för närvarande finns ca 2 miljoner GPRS-terminaler i Sverige, men endast 5% av köparna har satt igång GPRS-tjänsten (dataöverföring upp till 64 Kilobit per sekund).
För att visualisera det hela så kan man tänka sig en trappa av barriärer eller trösklar som måste övervinnas för att användningen av mobila tjänster ska sprida sig till alla kundsegment. Det gäller att minimera trösklarna, så att de inte hindrar användaren att tillgodogöra sig nya mobila tjänster:


  • Marknadsbudskapet: Ett klart marknadsbudskap måste finnas som når ut till de säljkanaler som bearbetar aktuella kundsegment

  • Behov/Användarnytta: Kunden måste se nyttan med tjänsten som erbjuds.

  • Hitta /Få tillgång till tjänsten: Det måste vara lätt och enkelt för kunden att beställa tjänsten, vare sig detta sker via Internet eller genom att ringa och beställa tjänsten, eller sända ett SMS.

  • Användbarhetsbarriär avseende installation/konfiguration av tjänsten i terminalen: Ett minimum av hantering ska krävas av kunden för att få igång tjänsten. Eventuella anvisningar måste vara enkla att följa.

  • Användbarhetsbarriär avseende användandet av tjänsten: Tjänsten måste vara lätt att lära sig och att använda samt uppfylla de förväntningar som förespeglats i marknadsbudskapet.


Som framgår ovan, så stöter man på problem inte bara vid själva användningen av mobila tjänster, det gäller att göra rätt hela vägen från marknadsföring av tjänsten fram till en nöjd användare.

Nu tillbaka till förminskningsproblematiken. Medan Moore’s lag kanske gäller för transistorer, så kan man kanske lite vårdslöst säga att ju fler transistorer, desto mer mental belastning utsätter man den stackars användaren för, och ju mer funktioner man stoppar in i de små terminalerna, desto fler potentiella användbarhetsproblem kan användaren stöta på. Detta medför att användbarheten blir låg. Medan den underliggande funktionaliteten miniatyriseras, så förstoras förmodligen användbarhetsproblemen i motsvarande grad. Vi får följaktligen en användbarhetskurva (Usability law) där användbarheten minskar exponentiellt (se Figur 1). Moore’s lag och Usability law möts någonstans kring år 2010. Så, när Moore’s lag slår i taket någon gång kring 2020 så är de flesta terminalerna i praktiken oanvändbara. Det är tur att det finns ett skrå som tittar på det hela från användarens synvinkel. Speciellt för den engelsktalande befolkningen kan uttryck som ”moore usability” få helt andra konsekvenser än vad sändaren avser om man vet av sambandet mellan användbarhet och transistortäthet.



Figur 1. Hypotetiskt samband mellan transistortäthet (Moore’s lag) och användbarhet (Usability law) för små mobila terminaler sedd över fyra årtionden.


* Observationen gjordes 1965 av Gordon Moore, en av grundarna av Intel, att antalet transistorer per kvadrattum på en integrerad krets hade fördubblats varje år och han förutsåg att detta skulle fortsätta. Under senare år har takten minskat så att data densiteten fördubblas ungefär var 18:e månad vilket Moore själv anser kommer att vara rådande de närmaste två årtionden.



Referenser

Areskoug, C. (2003). Framväxten av nya mobila marknader - en överblick. Post & TeleStyrelsen (PTS), Rapportnummer: PTS-ER-2003:33, Sweden.

Norman, D.A. (1999). The Invisible Computer: Why Good Products Can Fail, the Personal Computer Is So Complex, and Information Appliances Are the Solution, The MIT Press.

Öquist, G, Ygge, J, Sågvall-Hein, A, Goldstein, M. (2004). Eye Movement Study of Reading on a Mobile Device using the Page and RSVP Text presentation Formats, Mobile HCI 2004.







Läs mer här:
www.migoli.se/Egna artiklar
http://www.migoli.se

Senaste inlägget 2019-01-02 11:53:48  Brinner du för UX? Mjukvarujätte söker eldsjäl. (1)
Senaste inlägget 2018-11-12 14:37:02  Kontorsplats i Göteborg uthyres (0)
Senaste inlägget 2018-04-26 16:16:44  UX-designer till Polismyndigheten (0)
Senaste inlägget 2017-09-14 12:24:40  Utvärdering av befintlig webbplats (12)
Senaste inlägget 2017-05-30 20:59:16  UX-designer / Digital marknadsförare till OAWA (0)
Senaste inlägget 2017-03-08 09:34:19  Kandidat i interaktionsdesign Malmö eller Stockholm? (1)
Senaste inlägget 2016-12-16 14:32:04  UX Designer till Blocket (2)
 
Skapa ny diskussion +
 
Länkar/resurser kring användbarhet, informationsarkitektur och interaktionsdesign
Letar du efter en frilansande webbkommunikatör, webbredaktör eller marknadsförare som kan hjälpa dig styra upp din närvaro i digitala kanaler? Hör av dig, så pratar vi om hur jag kan hjälpa dig på bästa sätt. Webbredaktör frilans
UVIN (uttalas YouWin) är ett konsultbolag från Sundsvall som erbjuder sina kunder experthjälp inom användarcentrerad utveckling. 17-års erfarenhet som användbarhetsspecialist, certifierad usability analyst (Sveriges 6:e CUA), certifierad user experience analyst (Sveriges ende CUA, den 152:a i världen). UVIN - Makes IT easy
Alla vi som jobbar inom någon form av tjänste- eller produkt-utveckling strävar alltid efter att åstadkomma så bra användarupplevelser som möjligt. Tyvärr är det inte alltid som fokus läggs på detta i projekten utan det mesta av fokuset läggs ofta på att få tekniken att fungera, vilket ofta leder till att man tar fram teknik som i slutändan egentligen var onödig.

Lean UX (användarupplevelser) strävar efter att effektivt fokusera på rätt saker i projekten så att man inte spenderar tid och energi på att utveckla onödiga saker. I slutändan beror det faktiskt på användarupplevelsen om tjänsten eller produkten är lyckad eller inte. Verktyg & kurser för Lean UX
Vill du att din webbplats ska få fler besökare? Har du hört att det är viktigt att komma högt upp på Google, men vet inte riktigt hur du ska göra för att nå dit? Vill du lära dig grunderna i sökmotoroptimering? I den här internetbaserade kursen får du lära dig hur du steg för steg optimerar din webbplats för att hamna högre upp på Google. Synas på Google
Många bra inlägg på design, process, business och development. ustwo blog
 
Tipsa om en resurs +
 
Prenumerera på Interakts nyhetsbrev så missar du ingenting om användbarhet!
Prenumerera på Interakts nyhetsbrev, så missar du aldrig intressanta artiklar, diskussioner eller resurser!

Prenumerera +